Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Birka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Ar b man
i rika köpmansstäder. Då staden anlades omkring år 800, och
under 800-talet, då den upplevde en blomstringstid, var
Sveariket tydligen en stat med en stark konungamakt, som kunde
hålla sina fiender på avstånd. Under 900-talet inträder sannolikt
en förändring i det politiska läget. Vi känna praktiskt taget intet om
Sveariket under detta århundrade. Vissa förhållanden tyda dock
på att oro rådde och att Birka måste lita till sina egna försvarsverk.
Denna växling i tiden återspeglas i befästningsverken kring
staden. Högt över byggnaderna, likt de antika städernas
akropo-ler, reste sig den väl för den tiden nästan ointagliga borgen.
Nordväst därom ligger en annan, lägre klippa, som även den utgjorde
ett naturligt skydd mot angripare från sjösidan. Men mellan
dessa två klippor är en jämn sluttning ned mot vattnet. Här var
en av de svagaste punkterna i försvarshänseei;de, här kunde
en fiendehär från en flotta smyga sig uppför sluttningen och
angripa staden.
Det ligger nära till hands att tänka sig, att denna sänka under
Birkas tid varit befäst på ett eller annat vis. För att utröna
platsens öden grävdes år 1934 ett meter brett schakt från platån
utanför Kungsporten i borgvallen ända ned till den punkt, där
Mälarens yta stod under vikingatiden, d. v. s. c:a 4 meter högre
än det nuvarande vattenståndet. I schaktens väggar kunde man
utläsa detta områdes historia. Djupast ned, strax ovanpå den
ursprungliga markens grusyta och alltså utgörande de äldsta
spåren av mänsklig verksamhet på platsen, låg ett mäktigt lager av
aska och kol något ovanför sluttningens mitt. I marken under
och i många fall gående igenom asklagret påträffades ett stort
antal hål efter pålar, som vid olika tillfällen, under den tid då
asklagret bildades, ha drivits ned här. Tydligen ha bål, vilkas
ved staplats kring eller mellan dessa pålar, under en längre
tid brunnit på platsen. Man kan gissa, att det rör sig om eldar,
som lyst upp farleden över Björkfjärden. Dessa eldar brunno i
lä för höststormarna från norr och öster och lyste ut över den
nuvarande Ångholmen, förr en för sjöfarare farlig klippa alldeles
utanför infarten till staden. Kanske ha dessa eldar även hållits
brinnande för att hindra eventuella fiendeflottor från att i skydd
av mörkret osedda närma sig staden och gå till anfall. Delvis i,
delvis runt omkring dessa asklager lågo mängder av djurben,
huvudsakligen av får, get, svin och nötkreatur, rester från de
måltider, som vaktarna kring elden förtärt under nattens timmar.
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
