Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Birka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birka
Åt andra hållet, åt Västeuropa, visa andra varor. Ingenstädes
i världen finns en så utsökt och stor samling av formfulländade
glasbägare från denna tid, som bland birkafynden i Statens
historiska museum. Men dessa bägare äro ej blåsta här uppe i
Norden utan vid hyttor i Rhentrakten. Väl emballerade lastades
de, kanske tillsamman med balar av det dyrbara, frisiska
ylletyget, som var vida berömt, salt och dylikt, på breda, djupgående
båtar i de frisiska handelsfaktorierna vid Rhen och fördes ned
till Nordsjön och vidare till danska kusten. Vid denna tid, då
sjöfararna ännu ej vågade runda Jyllands norra udde med dess
farliga sandrevlar, måste varorna lastas om och på foror
transporteras över det jylländska näset. På östersjösidan i Hedeby,
»den stora handelsstaden vid världens ända», som en arabisk
resenär kallar staden, lastades de åter på skepp och dessa hade
Birka som destinationsort. Medan dessa varor alltså vittna om en
mer eller mindre fredlig handel, så tala däremot andra fynd ett
helt annat språk. Lossbrutna beslag från relikskrin eller heliga
böcker, sönderhuggna och omgjorda till smycken, återspegla de
vikingatåg, strandhugg, härjningar och brandskattningar runt
så gott som alla Västeuropas kuster, som gjorde nordborna till
en skräck för den inhemska befolkningen.
När turisten av idag besöker den lilla mälarön, ligger den tyst
och fridfull. Gullvivor och styvmorsviol breda ut sina färgrika
mattor över gravkullarna, humlorna surra över ängarna, där
köpmännen en gång utvecklade en orientalisk prakt på stadens
gator, torg och kajer; längs stranden stå nu täta alsnår, där förr
de långväga handelsmännen ankrade sina skepp med dyrbara
laster. Uppe på Borg, över de kala hällarna, reser sig en ensam
björk, lik en sista vaktpost, där vikingarna för ett årtusende sedan
stodo och spejade ut över fjärden efter de hemvändande
skeppen, som kommo från främmande länder med dyrbara skatter
men också med skildringar om fjärran folk och nejder,
fantastiska och lockande, som väckte äventyrslusten i birkabornas
sinnen.
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
