Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. T. Holmström: Livet i bohusstranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livet i Bohus stranden
för vissa sund och stränder. Strandhällar och botten skrapas
fullständigt rena från musslor, vilka gärna sitta i täta grupper
under medelvattenlinjen, tångranden, och på bottnens stenar
eller flak. Det sker också under starkare isskruvningar och
innebär, att kolonierna, som försvunno, på sina ställen sedan ersättas
med yngel, vilka snart i form av miniatyrblåmusslor bilda en fin
matta som år från år tillväxer i grovlek. När musslorna blivit en
smula försigkomna blir deras unga bestånd ett kärt tillhåll för
ejdrarna, som proppa sin kräva från dukat bord.
Isen har nog stundom kunnat göra en del åverkan på de gröna
undervattensängar, som den vackra Zostera marina —
grästången eller bandtången — bildar. Eller rättare : bildade, ty
is-skruvningens lilla lokala förstörelse var ju en oskyldig företeelse
mot den gåtfulla, fruktansvärda svampsjukdom, som för ett halvt
dussin år sedan angrep och förstörde grästångsbestånden på
kanske hela nordliga halvklotet. Det var då de oerhörda
Zostera-bestånden kring danska öarna ströko med; det var också då som
Bohusskärgården förlorade sina tjusiga undervattensängar med
deras rika djurliv. Bestånden av algen Chorda fdum finnas
visserligen kvar — men de äro ju ej av den mäktighet och trevnad som
Zosterans.
Man måste utgå ifrån att grästångens försvinnande medfört
mångenstädes i skärgårdarna vittgående förändringar både för
det lokala djurlivet av stort och smått och för stimfisk, som under
vandringar sökt sig till näringsrika grästångslokaler. Hur det hela
»omlagts» efter förhållandena är väl knappast utredbart. Naturen
finner nog utvägar — och skydd mot egen förödelse.
Zosteran är tydligen redan i färd med alt reorganisera sin värld.
I skyddade små sund och vikar har den kunnat hålla sig vid liv,
om också i försvagade små former, klena individ, som man ej ville
riktigt känna igen. Den gångna sommaren (1938) synes ha
medfört ökad framåtanda hos grästången, som här i Göteborgs
skärgård blivit ymnigare och större — där den över huvud taget finns.
Kanske de drivande grästångsflottarna om några år åter visa
sig på fjordar och i sund med den sydvästliga stormen — och
sköljas upp i stranden i aptilligt glänsande, gröna bankar — även
till glädje för madrass-stopparnas skrå här på kusten.
Det finns andra katastrofer som ge sig till känna i stranden —
som så gärna mottager vittnesbörd om allt. Jag tänker nu ej
på de talande tecken om sjöfartens hårda medfart, som kunna
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
