Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. T. Holmström: Livet i bohusstranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livet i Bohusstranden
Vill man fundera över vilka fyrfota gäster, som frekventera
bohusstranden, så är uttern främst att nämna. Han är ganska
eftersatt, men har bibehållit en rätt god stam. Kanske tack vare
att den verkliga utterjägaren, som vet något om sitt villebråd,
sparar de gamla honorna. Men uttern är ej mycket synlig. Jag
har råkat gamla fiskare, som aldrig fått se denne konkurrent.
Spåren röja dock hans turer i stranden —- mest om vintern,
givetvis.
Så är det haren som gör sina turer ner till vattenkanten —
oftast kanske när leken trådes i den kalla eftervintern. Då går
jakten ner om uddar och vikar, helt lustelig att se, i den ljusnande
gryningen. En tredje fyrfota bekanting i stranden är bruna råttan.
Hon kan påträffas även på ödeskär i havsbandet. Där torde hon
leva något i stil med utterns liv. Hon äter blåmusslor, simmar i
stranden, dyker och löper på bottnen i grunt vatten — som är
iakttaget. Hon dyker för att få tag på småkrabbor av vilka hon
även samlar förråd i sina gömslen. Som också är iakttaget. Man
kan väl också nämna sälen, knubbsälen, som en strandens gäst,
tyvärr alltmera sällsynt.
Stranden har ju även ett annat djurliv — oftast mindre
påfallande, men rikare i sin mångfald. Det omsluter alla de arter
av lägre djurordningar som helt eller periodvis ha stranden
och dess vattenbälte till hem eller vistelseort, ibland med ett visst
utnyttjande av strandens labila förhållanden.
Då ämnet är alldeles för vidlyftigt för att här upptagas till
mera ordningsfullt genomgående är jag nödsakad att gå ganska
sorglöst tillväga. Jag tror att jag då håller mig till de
synsensationer, som en besökare i bohusstranden normalt erhåller, och
endast kompletterar med mera lätt tillgängliga fakta.
När man talar om strand i denna västra — norra kuststräcka
så bör besinnas, att många områden ej ha någon strand. Det är
där klippan lodrätt stupar i hav eller fjord. Här är det
tångranden, som är en knapp ersättning för det bredare strandbältet
vid grundare vatten, lägre land. Men här kan djurlivet och
växtlivet visa en icke ringa rikedom och frodighet. En viss sensation
kan här erbjudas av den koniskt formade skålsnäckan, Patella,
som norrut i Bohusläns havsband ej är ovanlig. Den har gjort
sig en viss ryktbarhet genom den fantastiska kraft med vilken
den kan suga sig fast på klippväggen — när den ej blir helt över-
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
