Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mattis Möller: Sareksommar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mattis Möller:
SAREKSOMMAR
Midsommardagen startar vi från Kvikkjokk, två man högt,
och far med turistbåten uppför Tarraälven till Bobäcken. Här
börjar stigen, ett smalt band, som slingrar sig upp genom dalen,
mil efter mil, genom skog, över myrar, över gräsfjäll och
blockmarker ända bort till Virijaures gröna vatten.
Nu har vi allt detta framför oss igen — det är bara att ta säcken
på ryggen och sätta igång. Marschruten för de tio närmaste
dagarna är denna: först fem mil uppför Tarradalen till
nationalparksgränsen, så in i Sarek genom Sarvesvagge och ner till
Rapaselet. Där ligger Pelloreppe, ett skönt fjäll, sällan bestiget.
Det — och andra — skall vi titta på litet närmare under några
dagar. Återvägen till Kvikkjokk skall sedan läggas över
Lullihavagge och Pårte. Tio dagar har vi på oss för denna »första
Sarek-etapp» som vi kallat den, när planerna för sommarens
80-milafärd gjordes upp.
Vi är oförskämt tidigt ute, det märker vi under vandringen upp
genom Tarradalen. Björkarna är nyss utslagna, och här och
var i skogen ligger snön kvar. Motvinden är isande kall och tanken
på en tältnatt i högfjället som något rätt nära förestående verkar
rakt inte tilltalande.
Mot kvällen, den första marschdagen, når vi Tarrekaisestugan,
en stor gruvstuga från den tiden när Tarrafjällens
magnesitfyndigheter bearbetades. Provbrytningen är nu nedlagd sedan
många år, och stugan har övertagits av Turistföreningen.
Här blir vi nu sittande ett par dagar i väntan på bättre väder
och gör bara några korta avstickare »upp i fjället» för att inte
alldeles försoffas, men det är också allt. Ute är det bara sex eller
sju grader plus och en snål, envis västanvind. Men till slut
står vi inte ut med overksamheten längre utan startar för ett par
mils kvällsmarsch upp till Tarreluoppal, en liten sjö längst upp
i Tarradalen. Här är vår sista möjlighet att få sova under tak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1939/0338.html
