Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Solens och kalkens ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det klen lycka därunder. Men vilken resning hade de inte, både
andligen och kroppsligen, dessa anstolta odalmän! Hur rik och
förädlad var inte i verkligheten deras tankevärld, trots allt
gnabbet med »astäuar» — grannarna — om vardagens småting! Hur
väl förstodo de inte sitt land och sin bygds behov, även om de
länge tvekat inför sådana nymodigheter som täckdikning och
ångtrösk! Och hur patriarkaliskt sörjde inte »Di Sjalvä» för sitt
folk! Haven tack, Ni alla mina värdar och vänner, vare sig Ni
äro borta eller i livet, för att också främlingen fick del av Er
faderliga omvårdnad! Tack för allt vad Ni lärde mig om Er själva
och Er ö! Tack för varpkastningen efter söndagsmiddagen, när
Ert ljusa skämtlynne flödade och »gubbarna» blev som unga
»sårkar» i tävlingsivern! Tack för både allvarsord och »rolihaiter»,
när ölstopet gick runt!
Låt mig sluta med ett minne av detta gotländska öl, mustigt
inte bara av malt, utan av århundradens traditioner från vardag
och fest. Ett minne, som visserligen inte är mitt, men som jag
av erfarenhet vet kan vara sant. En »militärkapten» — »kapten»
betyder på Gotland sjökapten — cyklade med sin trupp från
Burgsvik till Klintehamn. Vid Häxarve i Hablingbo ansåg han,
att mannarna borde vara törstiga och skickade sergeanten in för
att be om vatten åt dem. Med resultat att »Häxar’n» kom
utrusande, arg som ett bi, och röt: »Vatten! I Häxarve!! Åhut!!!
Öil ska sårkar ha.» Och öl fick sårkarna. Och kaptenen — så
småningom — både förlåtelse för skymfen och en konjaksspets.
Mycket är nu annorlunda på Gotland. Men än i dag tar Gutaön
emot sina gäster på alldeles samma sätt som bonden i Häxarve.
Såvida de inte alltför illa brista i gästvett. Ty då få de kanske
heta »stockholmare» eller »smålänningar». Och intetdera är i
gotlänningens mun någon hederstitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
