- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland /
79

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mårten Stenberger: Människan i Gotlands forntid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



de första bekännarna, sänkte många på gammalt vis sina döda i
de av ålder hävdade gravbackarna. Dessa skilda bruk levde
en tid sida vid sida, kanske ett hundratal år efter det den nya
läran vunnit insteg. Det var ett sakta skeende utan hårda
konflikter. När tempel skulle byggas för den nya gudomen, tvekade
man ej att välja en av ålder helgad plats. Så byggdes den första
kyrkan i Stånga, i Burs, i Dalhem och på flera andra ställen,
där man av gammalt haft sitt gravfält och kanske också ägt ett
hedniskt tempel.

Efter hand restes gudshusen av sten istället för av trä, som man
först gjort, skapelser vilka enbart genom sin storlek och skönhet
övertygade människorna om den nya trons makt över den gamla,
men detta oaktat var bonden samma bonde som förr. Han gick till
sin kyrka, som gladde hans ögon och fyllde hans själ med
förtröstan, samt vände tillbaka till sin gård. Den skötte han på
vanligt vis, vårdade sin boskap, slet och arbetade på åker och i äng
som han gjort i alla tider, deltog dessemellan någon gång i
bygdens förhandlingar samt slogs för sin ö, när han vart befalld.

Oansenligt till det yttre är det fynd, som 1936 gjordes i
Mästermyr på södra Gotland. Vid plöjning i den numera utdikade
myren fann en bonde en träkista, vilken genom ett par föremål
kunnat tidsfästas till 900-talet e. Kr. Kistan var till brädden fylld
med sådana saker, som en duglig hantverkare brukar i sin dagliga
gärning, där funnos hammare och tänger, släggor, borrar, filar,
sågar, yxor, skavjärn och allt upptänkligt. Den som fann kistan
menade att den måste härröra från hans egen tid, och han hade
goda skäl till en sådan förmodan. Frånsett de tidsbestämmande
föremålen var det mesta av sådant slag, som man brukade i
bondehemmen på hans fars eller farfars tid. Men i verkligheten
låg det omkring tusen år mellan bonden och kistan.

Den allmogekultur, som levde på Gotland liksom över huvud
taget i Norden under 900-talet, var färdigställd för århundraden
framåt. Bondens väg var förberedd, han byggde på arvet från
mycket gammal tid och följde lugn, tung och trotsig den linje,
som stakats av bortgångna släktled, tämligen obekymrad om de
gälla stridsrop, som skallade i rymden.

Först med 1800-talets industrialism steg Gotlands forntid
slutgiltigt i graven.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1940/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free