Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Schück: Gotland och Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svearna besöka Gotland, varvid förbudet mot att utföra
spannmål eller andra förbud ej skall gälla för dem. Hägn och hjälp
skulle konungen giva gotlänningarna, om de behövde eller
begärde det. Konungen liksom jarlen skall skicka sändebud till
gotlänningarnas landsting och låta där upptaga sin skatt. Dessa
sändebud skola kungöra gotlänningarna fred att allestädes
befara de hav, som tillhöra Uppsalakonungen och likaså skola de
hava fred, som den vägen söka sig hit».
När tillkom denna märkliga traktat? Omnämnandet av
tributen till Svearikets jarl häntyder på att det skett under den
äldre medeltiden, då denne riksdignatär intog en vicekonungs
höga ställning. Överenskommelsen har med all sannolikhet
ingåtts vid slutet av en epok, under vilken Gotland varit föremål
för upprepade främmande härjningståg. »Gutasagan» meddelar
också en del sägner om ett dylikt, som den norske konungen
Olov den helige hade riktat mot ön vid 1000-talets början. De
ofantliga mynt- och silverskatter från forntidens slut, vilka
anträffats i gotländsk jord, vittna tydligt om den osäkra situation, vari
de driftiga lantköpmännen då befunnit sig. Även sedan de
nordiska vikingatågen hade upphört, kunde den rika handelsön
riskera att få påhälsningar från krigiska grannfolk i österled. Ett
praktiskt, merkantilt inställt bondefolk som gotlänningarna funno
det därför förmånligast att medelst en överkomlig tribut ställa sig
under det mäktigaste grannlandets beskydd. Men utöver
uppbörden av de överenskomna silvermarkerna, har beroendet icke
sträckt sig. Ön blev ett svenskt »protektorat» eller »dominion»,
men den bibehöll sin självstyrelse. I kyrkligt avseende anslöts
det kristnade Gotland till Linköpings stift.
Måhända fanns det även andra bevekelsegrunder för
gotlänningarnas beslut att söka sveakonungens beskydd. Med eller mot
deras vilja hade Gotlands hamnar blivit samlingspunkter för
främmande köpmän. En del av dem fortsatte färden vidare
mot öster, där de i konkurrens med de gotländska köpmännen
drevo handel i Novgorod och andra ryska städer. Dessa
långvariga »gäster», som huvudsakligen voro tyskar, blevo allt
talrikare med åren. De slogo sig ned vid Visby, där de uppförde
sina handelskvarter. Så uppstod här vid medeltidens början en
vildvuxen internationell handelsplats, som kom att stå utanför
ramen av de gotländska böndernas traditionsbundna
rättssamhälle. De samhälleliga förhållandena i Visby lämnade till en början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
