Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Thordeman: Muren kring Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillförsäkrades icke gåvos för intet kan utan vidare antagas, och
att avtalet gällde förhållandena i Visby är högst sannolikt. Ehuru
stadens namn ej namnes — det förekommer första gången i
Henrik Lettens krönika i början av 1200-talet — är det troligen
där som de misshälligheter förekommit mellan tyskar och
gotlänningar, vilka t. o. m. lett till blodsutgjutelse och dråp och som
äro den yttre anledningen till utfärdandet av urkunden.
Det är säkert ingen tillfällighet att utfärdandet av detta brev
till tiden nära sammanfaller med Lübecks grundande och med
det första framträdandet av den organisation,
»Gotlandsfararsällskapet», ur vilken Hansan så småningom växte fram. Dessa
tre tilldragelser äga ett djupt inbördes sammanhang.
»Gotlandsfararsällskapet» utgjorde ursprungligen en sammanslutning av
de huvudsakligen westfaliska städer, som hade intressen att
bevaka i handelsförbindelserna med Visby och Novgorod, och
var sannolikt organiserat som ett slags gille, i vars rådslag Visby
snart nog intog den obestritt ledande ställningen. De medlemmar
av »Gotlandsfararsällskapet», som vistades i Visby, åtnjöto där
det rättsskydd som medlemskapet i gillet tillerkände dem. En
mindre tryggad ställning tillkom de utländska köpmän, som fast
bosatt sig i Visby. Dessa sammanslöto sig till ett gille, sidoordnat
med »Gotlandsfararsällskapet», och dess medlemmar hade
åtminstone sedan 1225 en egen tysk rätt. Slutligen fanns
naturligtvis i staden en hel del från landsbygden inflyttade gotlänningar,
som ju stodo under skydd av den inhemska gutalagen. Det
existerade sålunda i början av 1200-talet tre befolkningsgrupper i
Det medeltida Visby (Text till kartan sid. 116—117).
Kartbilden på omstående sida vill i främsta rummet ge en starkt förkortad
framställning av murens byggnadshistoria, men den vill även ge en föreställning
om det stora antal byggnadslämningar från medeltiden, som ännu finnas kvar
inne i staden, varför icke blott kyrkoruinerna utan även medeltida profanhus
och rester av sådana markerats (efter J. Fardelins karta i det av E.
Lundberg, I. Andersson och J. Nihlén utgivna arbetet »Visbybilder från forntid och
hansevälde», Stockholm 1939).
Det halvcirkelformiga gatustråk, som avgränsar den ursprungliga
stadskärnan, har i stadsplanen särskilt markerats. Hamnen är rekonstruerad i sitt äldsta
kända utseende på 1600-talet, och till orientering är dess nuvarande
utsträckning intecknad med en finare linje. Under medeltiden följde strandlinjen
säkert omedelbart intill muren, och huvudinloppet befann sig förmodligen
nedanför Kruttornet, som skyddade detsamma. (Forts, på sid. 118.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
