- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland /
170

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnny Roosval: Portaler, torn och triumfbågar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



tornspirornas lätta flykt uppåt, allt detta som möter hundrafalt, då
vi färdas på Gotlands vägar, de ge sitt skimmer åt tillvaron.
Vilken skatt att äga!

Också inom kyrkomurarna erfara vi detta lätta, befriade,
framför allt i de höggotiska kyrkorna med de stigande
valvkapporna, som i stället för den indelning av stenhuggna ribbor
som eljest karakteriserar gotiken i Europa, endast bäras upp av
sig själva, tyngdlösa som abstrakta ytor. De ha med rätta liknats
vid tältdukar och valven ha kallats tältvalv. Den sirligt målade
dekoren med linjer i rött och svart ser ut som lätta silkesbroderier
på tunna tygvåder.

Kristusbilden som vi se därinne är också skapad av den
lyckliga tiden. Det är den korsfäste, men uppfattad i triumferande
glans med krona på hjässan, och omgiven av en ofantlig,
skulpterad ringgloria. När kyrkfolket träder in i huvudportalen, se de
detta krucifix, som är kyrkans huvudsak och härskare, snett åt
höger, enligt den gotländsk-gotiska regeln om den sneda
riktningen av första blicken på ett konstverk eller »lagen om
halvprofilen» som bästa synvinkeln på ett plastiskt verk.

Krucifixet jämte dess obligatoriska tvärbjälke och även
obligatoriska piedestal (rekonstruerad av äkta delar i Stånga, men
okänd, då Rone fick sitt kors uppsatt och ännu icke tillräckligt
studerat i Öja, där Gotlands märkligaste triumfkrucifix finnes)
bilda en gräns mellan långhus och kor. Återigen skapas nu där
en av dessa genomgångar med det demonisk-exorcistiska
ledmotivet. Piedestalen har gärna mer eller mindre formen av en
drake, avbildande ormen som enligt skriften skulle krossas av
människans son, men samtidigt stinga honom i hans häl. Alltså,
den bittra striden tystnar icke ens här, framme vid altaret, men
Segrarens triumf är så klar som triumfbågens och
triumfkrucifixets hävdvunna namn.

Gränsbeteckningen utföres som sagt av korset med dess
tillbehör, vartill kom korstolarnas västra gavelparti. Dylika
genomskinliga hinnor i den gotiska kyrkan ha en suggestiv förmåga att
skilja olika ljusschakt i en interiör. Se, som bevis, hur koret fylles
på morgonen genom sina gröna rutor med solsken som rhenvin
i en remmare. Detta ljusinnehåll tyckes då skilt från långhusets
genom triumfkrucifixgruppens skulpturer, dess tvärbjälke och
piedestal, genom korstolens västavslutning och naturligtvis
genom triumfbågen själv.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1940/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free