Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Erlandsson: Bondeåret. Gammaldags gotländskt arbetsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
levde de mer eller mindre av jorden. Befolkningen var otroligt
gles, och jorden räckte därför till åt alla. Så har det varit ända in
i vår tid. I mera avlägsna bygder lever man i mångt och mycket
på samma sätt, och det är denna befolknings levnadssätt och
gammaldags arbetsliv, som i det efterföljande kommer att beröras.
Praktiskt taget arbetades det inte de första dagarna på nyåret.
Tiden mellan första söndagen i advent och tjugondedag jul var
allmogens semestertid. Då hade man det gott. Sävligt masade
då männen under flera veckor mellan sängen och matbordet,
mellan stallet och vedbacken, eller också gingo de in till grannen
för att värma sig vid hans tjärvedsbrasa och samtidigt titta efter,
om han hade något i ölstopet. Till och med kvinnorna, vilkas
arbete ju eljest aldrig tryter i ett allmogehem, hade det gott
under årets första veckor, eftersom ju arbetet med bak och
brygd, med tvätt och byk, med slakt, ljusstöpning och allt
sådant redan stökats undan före helgen, varför de nu inte hade
stort annat att göra än städa av en smula och sätta fram något
av den redan förut till stor del färdiglagade julmaten.
De första dagarna på nyåret voro, som sagt, en tid för vila
men dessutom också för förströelse. Ty en sak gjorde
gotlänningarna med besked under hela helgen: de gingo på kalas.
Kalas hos grannarna, kalas hos släkten, kalas hos flertalet av de
övriga i det s. k. »bidlaget». Hur dessa bidlag bildats en gång i
tiden, det vet väl numera ingen. Mycket små socknar utgjorde
emellertid ett enda bidlag, medan de större voro uppdelade i
två eller flera. De årliga husförhören cirkulerade ju mellan
gårdarna, och här på Gotland åtföljdes de av kostsamma
gästabud, vilka liksom kalasen vid bröllop och begravningar räckte
minst under två dagar och ålågo hemmanet som en börda,
vilken var lika ofrånkomlig som kronoskatten. Vid småkalasen
däremot, vilka höllos vid barndop, konfirmation och vid
helgerna, var man inte bunden av några förordningar utan bjöd
vilka gäster man behagade.
Fort nog var förra hälften av januari månad tilländalupen och
sedan började det strävsamma arbetsåret igen. Fårskötseln har
i alla tider varit en av huvudnäringarna på Gotland, och nu
efter tjugondedagen voro kvinnorna både bittida och sent
sysselsatta med att »ramsa», karda och spinna den myckna ullen.
Detta arbete skulle, liksom så mycket annat, vara färdigt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
