Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingmar Fröman: Burgar i havet. Storö och Lillö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sydväststormarna rasa, brytas där vitkokande jättevågor under
väldigt dån, medan skummet yr över trutkolonierna och långt
upp mot den gamla Ancylusvallen. Denna kust är farlig för
sjöfarande. Därutanför, säger man, vilar sedan Gotlands ödesår
1361 Valdemar Atterdags sjunkna, skattyngda rövarskepp,
inbäddat i växande bottenslam. Och på den flata, algbevuxna
strandpallen, just där de inrullande bränningsbanden hejdas
mot klapperstrandens stigning, ligga stora vrakstycken av rostigt
järn. De tillhörde en ångare, som för några år sedan kom från
främmande land, lastad med automobiler. Efter den
strandningen iordningställdes på platsen en enkel livräddningsstation,
från vilken man kan nå framtida haverister med raketapparat.
Ovanför Svarthällar och högre än Ancylusvallen utbreder sig
på Storös hjässa lärkornas alvarhed, på gotländska kallad Röjsu
hajd. Röjsu är ett stort bronsålderskummel, som ligger mitt på
heden, på Storös högsta punkt. Inuti det plundrade röset — som
nu har formen av en ringvall — är en gammal stengrund. Här
lät under Gustaf Vasas tid den baltiske storkaparen Sören Norby
bygga ett vakttorn för spaning efter rikt lastade Hansaskepp. Ur
torngrunden har växt upp ett träd, från havet längre synligt än
själva röset. Det är »Linnés ask», som den store naturforskaren
själv intresserade sig för och beskrev vid sitt Karlsöbesök 1741.
Den var »det enda Trädet uppå Carlsöens höga Fält» och ett viktigt
märke, efter vilket de sjöfarande bedömde sin kosa. Ännu är dess
krona frisk och grönskande, men den ihåliga stammen har fyllts
med sten och cement, som skydd mot stormarna. Alltjämt står
den ensam däruppe, men på hedens lägre delar växa enstaka,
låga tallar.
Fredliga handelsfartyg ha sedan urminnes tider haft sina
vägar över havet vid Karlsöarna, men också krigsfartyg ha
strukit förbi i olika ärenden. Sjöslag ha utkämpats. Karlsöarna
äro den svenska utposten Gotlands utklippor i ett många gånger
omstritt hav.
Karlsöarna, de en gång lummiga, ha blivit kalöarna. Det är
länge sedan den första stenyxan svängdes mot snår och
trädstammar, men ännu i historisk tid lära ekar ha fällts för
skeppsbyggnad på Storö. De sista lundträden — almar, ekar, askar,
oxlar — åldras nu i Lillös sydbranter. På Storö återstå blott
fyra eller fem almar. Murgrönornas evigt gröna flätmattor ha
trotsat förintelsen och ge sydländskt liv åt döda kalkstensväggar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
