- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland /
283

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: Sommarvandringar på Fårön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Om kalkstenen har sitt paradoxala värde för Fåröns jordbruk
genom sin förmåga att hålla fukten kvar, är det just samma
egenskap som gör kalkstenen ödesdiger, när den användes i
byggenskap. Nästan alla bostadshus på ön äro murade av
kalkstenshällar. Fukten lurar i dem alla och ger lungsoten
fritt spelrum. Här som på fastlandet följer man också det
betänkliga systemet, att familjens alla medlemmar tränga ihop sig
i ett kök, medan ett eller flera finrum stå oanvända. Det där
köket går under namn av bryggarhus (»bryggers») och sticker
ut som en tillbyggnad på baksidan av bostadshuset.

Ser man rent estetiskt på Fåröns bebyggelse, är den i många
fall mycket vacker tack vare sitt strängt ändamålsenliga
tillämpande av kalkstenens konstruktiva egenskaper: husen forma
sig till rektangulära block med glesa fönsteröppningar, och över
de smycklösa, vitmenade byggnadskropparna ligger ett brant
tegeltak, som inte skjuter ut över murlivet. Därigenom får
husblocket en stram och sluten karaktär, och till denna slutna och
fasta verkan bidrar bruket att kringgärda gårdstunet med en
stengärdsgård av samma typ, som man återfinner kring åkrar och
ängar långt ute i skogar och hällmarker. Dessa stengärdsgårdar
bära inte bara vittne om en odlarflit, som vi vant oss att kalla
småländsk, de ha också ett slags monumental skönhet, ofta stödd
av en dekorativ mönsterbildning i växelverkan mellan band av
tunna, vitgrå kalkstenshällar och lager av rödaktiga
granitbumlingar, Särskilt i trakten mellan Bondans och Broskogs finner
man dylika stenhägnader av ytterst sinnrika mönstereffekter.

I jämförelse med »storlandet» — fåröbornas gamla namn på
Gotland — har Fårön alltjämt, trots vissa moderna inslag, en
påfallande enhetlig och harmonisk bebyggelseprägel, och vill man
se den, där den är som bäst, bör man söka sig till Stora
Gåsemoras nästan herrgårdsliknande anläggning eller till det
undangömda Ava, där kalkvita längor gruppera sig i ett oregelbundet
gytter kring öns vackraste vårdträd, den jättelika ek, under
vars rot en lindorm ligger och väntar på att få kasta gården
över ända på den yttersta domens dag.

Genom sin isolering från modern kultur ha fåröborna
kommit att bevara många ålderdomliga drag i kynne och
levnadssätt. Deras tal, som vid sidan av älvdalsmålet lär vara det
uråldrigaste i hela landet, har klang av norröna tunga med brett


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1940/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free