Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl E. Ekman: Den gotländska turistverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under normala år så många, att stadsrundturer och sällskapsresor kunna
gå rätt långt upp i månaden.
Med att tala om dessa resor har jag kommit in på området för
Gotlands turistförenings verksamhet. Redan 1889 utsågs inom Sällskapet
D. B. W. en särskild kommitté, som skulle verka för turistväsendets
utveckling. 1896 omvandlades denna kommitté till Gotlands
turistförening. Allt från början utvecklades en ganska energisk verksamhet,
som ökats under årens lopp. Utan att tappa äldre mål ur sikte, hava nya
kommit till efter handen. Genom att de ideella synpunkterna förenats
med de praktiska, har föreningen hittills kunnat glädja sig åt en god
ekonomi, vilken icke blott möjliggjort nya uppslags förverkligande,
utan även i någon mån gagnat gotländsk forskning och minnesvård.
Senast lämnade föreningen ett större belopp till konserveringen av det
ståtliga medeltidshuset snett emot Burmeister.
Gotlands turistförenings paviljong vid hamnen uppfördes 1901 och
tjänade under de första åren alla våra ändamål. Då Burmeisterska
huset restaurerades 1906 flyttade upplysningsbyrån dit, och den äldre
lokalen användes endast för rumsförmedlingen, en uppgift, som den
alltjämt fyller med stor framgång till båtnad för omkring 350
hyresvärdar, eller rättare värdinnor, som under den senaste sommaren genom
byråns försorg från över 6 000 hyresgäster tillfördes något mera än
100 000 kronor. Senare har en särskild resebyrå för våra resor inom ön
öppnats i Burmeisterska huset. Vi började nämligen 1926 efter
främmande förebilder med stadsrundturer, som alltjämt i stort följa samma
program, bussfärd kring stadsmuren och en orienteringsfärd genom
staden samt därefter till fots i de centrala delarna, där sevärdheterna
ligga nära varandra. Några år tidigare, eller 1922, realiserade vi en egen
idé med sällskapsresor till intressanta punkter på landsbygden. Det
rådde tvekan om huru det skulle ordnas, om endast som bussfärder eller
om de skulle grundas på principen »allt betalt», så att färddeltagarne
fick kostnaderna för ciceron, måltider, entréer, drickspengar och
liknande inneslutna i priset. Framgången har bevisat, att vi hade rätt,
då vi valde det senare alternativet, ty under årens lopp ha över 50 000
personer deltagit i detta slag av färder. Läggas till denna siffra de
65 000 personer, som deltagit i stadsrundturerna och alla deltagare i av
föreningen anordnade skolresor och enklare resor till landsbygden för
olika slag av gruppresenärer, får man en slutsumma på ungefär 180 000
personer. Man skulle kunna tycka, att vi tidigare bort komma på dessa
idéer, men det är först motorismen, som gjort dem möjliga. Förr i
tiden gick dagen åt bara för att resa ut till Hoburgen eller Fårö, nu
hinner man fram och tillbaka på dagen och får likväl god tid till
sevärdheter och måltider. Det går också mera smärtfritt, om man far
över en tråkig skogsbit, när en fjärdingsväg tar tre à fyra minuter än
när den räcker i femton!
Förut har jag sagt, att vi hava anordningar i alla prislägen för våra
turister. Det är behovet som framkallat detta, ty våra turister och
semesterfirare komma från alla samhällsklasser och åldrar. Och, liksom
i Hansans dagar, är det även folk av många tungomål, som besöka vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
