- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland /
314

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Mannerfelt: I Kebnekaise. En naturhistorisk rundvandring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl Mannerfelt

Redan den estetiska upplevelsen av Kebnekaisefjällen är
alltså stor nog. Men liksom all upplevelse av naturen kan bli
rikare, om man mer ingående studerat den, sökt forska i alla
dessa detaljer, som till slut kan ge oss glimtar av stora
sammanhang, så får väl också fjällvärlden för oss ett helt annat intresse,
om vi exempelvis känna till dess växt- och djurliv. Vi få ett
helt annat utbyte av vår fjällvistelse om vi bokstavligt talat veta
»var haren har sin gång». Om vi känna till, vilka örter vi kunna
vänta oss finna inom den och den växtregionen o. s. v. Ja, till
och med insikten i en synbarligen så torr disciplin som geologin
kan vara oss inte bara till praktisk nytta utan också förstärka
den känsla, som väl i många fall i hög grad är bestämmande för
vår inställning till fjällen: nämligen känslan av den övermäktiga
storheten hos detta väldiga område, orört av människan men
ständigt påverkat och omdanat av andra krafter.

Låt oss försöka utan att alltför mycket hemfalla åt
facklitteraturens nästan obegripliga språk göra en rundvandring i
Kebne-kaise för att se, om vi kunna avslöja några drag ur dess
uppkomsthistoria. Kanske kan det bli mödosamt och det i många
bemärkelser, men vi göra som sagt ett försök.

Nedanför turiststationen rinner Ladtjojokk nere i dalbottnen.
På andra sidan reser sig fjällväggen tvärbrant upp mot Skartåives
jämna högplatå. Det är en väldig massa av bart, fast berg, nästan
en kilometer i höjd. Se vi närmare efter, kunna vi i bergväggen
urskilja en följd av skikt av olika färg och tjocklek lagrade
ovanpå varandra. De ge oss tillsammans en »profil» av bergets
uppbyggnad. Helt säkert kan en klättring uppför branten bli
givande och berätta en del om hur Kebnekaisefjällen under
tidernas lopp byggts upp, brutits ned och åter skjutit i höjden.

Nere i dalbottnen är det inte så lätt att se hur berggrunden ser
ut. Där är den för det mesta dold under grus och slam, som
jökelälven fört med sig. Men ovanför själva turiststationen ligger
en stor söndersprängd häll av det fasta berget. Man kan där
tydligt urskilja en röd jämnkornig bergart, som i viss mån
liknar de graniter, vi återfinna längre ner i Sverige; den är också
bildad på samma sätt. Någon gång i tiden har en ström av den
glödflytande massan i jordens inre — vi kalla det magma —
pressats upp mot jordytan utan att nå denna och så småningom
stelnat på stort djup. Den har kommit i dagen först genom att

314

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1940/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free