- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland /
339

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birgitta Ahlberg: Sett i Småland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Birgitta Ahlberg:

SETT I SMÅLAND

V ägen bär upp i bergen. Genom det vackra Kinda, där
hälleberget med det mest förvånande resultat rämnat i alla riktningar,
kommo vi för några timmar sen ner till Kisa, som låg och solade
sig mellan blå berg. Nu bär det av mot Småland. Backarna stiga
och stiga, bygden försvinner under oss, skogen tar överhand. En
by med röda tvåvåningshus, skuggade av höga träd, dyker upp,
men skogen sluter sig igen. Hundrametersstigningen är inte slut
förrän vid Fröåsa by, som tronar uppe på vattendelaren över
ett blågrönt, böljande skogshav, där Vervelns långa sjö blänker i
djupet.

Så ila vi nedåt. Himlen har börjat mörkna och välver sig
allt svartare över den ödsliga skogen, och över trädtopparna
hänga molnen likt väldiga vattensäckar fyllda för någon
himmelsk karavan. Plötsligt ljungar en vit blixt ur dem, och när
vi flyga förbi det ensamma samhället Gullringen störtar regnet
ned och trollar vägen vackert röd mitt i den svartgröna skogen.
Under brakande åsksalut nå vi bygden vid den långa sjön Krön,
som ligger stålgrå under molnens fransade draperier, till synes
oändlig; de fjärran åsarnas linjer suddas ut av vräkande regn.

Så mötte oss Småland den gången — det Småland, som vi nu
under en rad lyckliga sommardagar skulle genomströva i alla
möjliga riktningar — och förälska oss i.

Djup, grön skog. Invid vägen blänka morgonklara sjöar, där
näckrosorna lyfta sig ur det mörka djupet och fånga solskenet i
sina öppna kalkar. Långt inne i en vik sjunker den sista
nattdimman och lämnar ett glitter av dagg på strandens gräs. Ett par
röda stugor, bäddade i flox och ringblommor och guldgul
rud-beckia, sola sig högt uppe på en slänt, säden står på krakar ute på
åkrarna, så kommer en gärdesgård, en björkhage där bruna
kor beta, och så bakom alltsammans åter skog — mil av djup,
grön skog.

339

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1940/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free