Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ingvar Andersson: Vasaborgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ingvar Andersson:
VASABORGAR
Vad har fantasin för material att arbeta med, om den vill
framkalla en bild av Sverige, sådant det såg ut för fyrahundra
år sedan, under de två första Vasagenerationernas tid? Och vad
är det för skillnad mellan det land som mötte en resenärs ögon
då, och det som möter nu?
Det är inte så alldeles lätt att svara på de frågorna. Men låt
oss försöka att skala bort och lägga till på den nuvarande bygden
och se vad som härstammar från senare tider. Vår generation
har med egna ögon sett mycket förändras. Nya vägar har dragits
genom landet på ett helt nytt sätt, bestämt av nya trafikbehov.
Bebyggelsen har till en del grupperats kring nya knutpunkter
och i nya former, de gamla gårdarna har moderniserats,
städerna har delvis bytt gestalt, särskilt de större och centralt
belägna, industrianläggningarna har brett sig och vuxit. De
närmast föregående släktleden såg järnvägar och fabriker komma
till, de såg städerna i snabb takt växa och omformas, än mer
påtagligt än vad vår egen generation kan minnas, de såg
jordbruket intensifieras och nya odlingstyper uppstå, och de såg
skogar uthuggas under de decennier då trävaruindustrien tog fart.
Våra förfäder för hundra år sedan var med om ännu en väldig
förändring, då de urgamla slutna bysamhällena upplöstes och
gårdarna flyttades ut, då småtegarna ersattes av större åkerfält.
Allt detta har i grund förändrat landets utseende.
Går vi tillbaka på andra sidan år 1800, blir omvandlingarna
mindre framträdande och förlöper betydligt långsammare. Det
är mycket — kanske det mesta — i svensk bygd och svenskt
landskap, som är konstant under 1500-, 1600- och 1700-talen,
alltså från Gustav Vasas tid till Gustav III:s. En gammal
bondgård av den typ, som vi nu kan studera på ett museum eller i
någon ålderdomlig och länge isolerad bygd, är på sätt och vis
tidlös och kunde ofta höra hemma var som helst under den
nämnda tiden. Större är då utan tvivel förändringarna i städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1941/0042.html
