Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson: Vasaborgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIV — med särskild tonvikt på det representativa — och hos
Johan III — med särskild tonvikt på det estetiska.
Vasakungadömets makt och glans kunde bäst manifesteras utåt genom
glänsande fester enligt tidens sed, och dessa krävde praktfull ram.
Yttre och inre utsmyckning av slotten gestaltades allt
förnämligare. Den kungliga bostadsvåningen finns bevarad på Kalmar
slott, sviter av praktrum med smyckade tak, målningar och
reliefer, intarsiaarbeten och träsniderier; den rikare yttre
utsmyckningen av det ursprungligen kärva och karga Vadstenaslottet fick
sin gestalt mot århundradets slut. Inga mödor och kostnader
sparades. Goda arkitekter, stensnidare, »lövsnidare» och
trädgårdsmästare kallades in från kontinenten och sattes i arbete.
På Svartsjö nu försvunna slott lät Johan III en sydländskt
präglad skönhetsdröm ta gestalt, med en prunkande arkadförsedd
borggård och allt vad tiden krävde för ett lysande kungligt
residens. Kring slotten anbragtes trädgårdsanläggningar med
lusthus, vattenkonster och labyrinter; »racketebanor»,
motsvarigheter till moderna tennisplaner, och andra anläggningar
fullständigade bilden.
Hur såg då en samtida iakttagare på dessa byggnader? De
sparsamma vittnesbörd vi har av utländska iakttagare vittnar
inte om att dessa var särskilt imponerade, men det vinner väl
delvis sin förklaring av att vad man ute i Europa kunde se av
motsvarande slag var så mycket praktfullare — det var då som
de magnifika spanska och franska och tyska och nederländska
renässansbyggnaderna uppfördes. I början av Erik XIV:s
regering nämner en nordtysk besökare slotten i Kalmar och
Stockholm och Uppsala, om vilket senare han säger att det var under
arbete: där stod endast porten och en »postej», medan festerna
ägde rum i timmerbyggnader; men läget uppskattar iakttagaren,
ty slottet ligger »lustigt» på ett berg. En spansk resenär yttrar
sig rätt nedlåtande om kastellet i Kalmar på 1570-talet; det
erinrade om dylika i Tyskland, men nu hade man börjat befästa
det — d. v. s. omge det med moderna bastioner — under
ledning av en italiensk ingenjör. Mot århundradets slut berättar en
schlesisk adelsman om Stockholms slott — en stor och vacker
byggnad, helt täckt med koppar och bly, med ett stort befäst
torn, krönt med tre kronor; men Gripsholm är i hans ögon bara
ett litet obetydligt slott med fyra torn, och ej heller Svartsjö
synes väcka något livligare intresse hos honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
