Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lundberg: »Bygga och bo» på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna art av borgarehus inte hade verklig hemortsrätt i landet!
Grassagården i Strängnäs är den inhemska sortens borgaregård,
inte Mårten Skinnares hus.
Men vi få inte helt försumma Stockholm, trots att 1500-talet
inte ger sig särskilt tydligt till känna. Vid de saneringar, som
under senaste åren företagits har åtskilligt trätt i dagen från
just 1500-talet, inte minst i interiörerna. Ett stycke
kalkmålning här och var samt i ett hus till och med ett helt, målat
bjälktak. Och trots omdaningarna ge alltjämt de smala gatorna
med de höga gavelhusen samma helhetsintryck som på
1500-talet. Stockholm låter oss med andra känna fläkten från
Kontinentens stora köpstäder.
De stora Vasaslotten likaväl som de skånska adelsslotten ge oss
ännu glimtvis en uppfattning om allt det nya, som under
1500-talet formligen trängde sig på oss. Kanske känner man allra mest
i Kalmar slotts gemak, hur bländande rikt detta nya måtte ha tett
sig. Rikt utskurna tak med nedhängande knoppar och
genombrutet arbete, blankt skinande förgyllning med rött, vitt och grönt,
skarpt och lysande i genombrytningarnas bottnar. Panelningar i
omålat, utsökt arbetat trä och med inläggningar i ädelträ.
Freskomålningar och stuckreliefer å väggfälten. Allt klart och
genomskinligt i sammanställningen. Rena linjer och former och inte
minst en påtaglig glädje över att i bild låta människokroppens
skönhet framträda. Tänk också på all den textila utsmyckning,
kuddar, hyenden, vävda tapeter m. m., som nu saknas, men som
alltjämt talar ur slottsinventariernas meterlånga listor.
Men vi låta så lätt slottens bländande prakt skymma utsikten.
Dessa slottsgemak voro väl ramen för renässansfurstarnas
lyxbetonade liv, och framför allt under kung Erik och kung Johan
kunde det svenska hovet nog tåla vid jämförelsen med ett och
annat utomlands. Men Gustav Vasa hade utom sina stora nya
slott, Gripsholm, Vadstena och Uppsala, en hel rad av
kungsgårdar, ganska enkelt byggda, men bekväma och trivsamma och
inredda med omsorg, ja, prakt. Dessa kungsgårdar ha varit av
särskilt stor betydelse för byggnadskulturen i vårt land, ty de följde
den inhemska traditionen, men riktade denna med en mängd
nyheter, som med begärlighet togos upp först av herremännen,
sedan av prästerna och bergsmännen samt efter hand — mestadels
först långt fram på 1700- och 1800-talen — av storbönderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
