Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Erik Steneberg: Renässansfurstar i stål och siden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bonett; därtill kommo rappirer samt 60 förgyllda hillebarder, som
voro smidda i Mecheln och levererats i god tid före kröningen.
När Eriks kungakrona sattes på hans huvud, hade han på
sina axlar en lång kunglig mantel av violbrun sammet, broderad
med 454 pärlkronor och med hermelin som krage och bräm.
Tillhörande jacka eller »kasack» var av silverduk och broderad
med 128 kronor av unsguld och stora pärlor, med pärlbräm om
halsen, nedtill och om ärmarna. Hans tre furstliga bröder voro
vid detta tillfälle iförda sin »hertigklädnad» av likadana mantlar
samt hattar, som kring kullen buro en kronring med fyra blad.
Om glansen kring den unga brödratrion får man en närmare
föreställning genom en beskrivning av hertig Magnus’ skrud.
Denna bestod av: en violbrun sammetskjortel med
hermelinskrage, violbrun hermelinsbrämad hatt med en guldkrona om
30 lod (4 hekto), silverdukskasack, därtill hosor och tröja av
violbrun atlas, stickad med silver och pärlor, vidare underdräkt
av vit taft och vita silkesstrumpor samt silverduksskor.
Det anförda må räcka som bevis för att Vasarna i varje fall
voro välklädda herrar och fullt i nivå med kontinentala krav,
såväl när vapendragaren som när kammarsvennen hade assisterat
vid deras klädsel. En sammanfattande skildring av deras rust- och
klädkamrars resurser kan till och med te sig såsom en tröttande
skönmålning, som därtill återgiver skenets värld utan samband
med skeendets. Det bör därför tilläggas att all denna ståt
verkligen hade en uppgift utöver den att tillfredsställa den
personliga fåfängan.
Lyxen var i viss mån en yrkesdräkt. Intimt förknippad med
representativa uppgifter, framträder den i sin fulla betydelse
när konungen omgiver sig med symbolerna för sitt majestät.
Inom ceremoniernas ram skall hans yttre skickelse framträda i
en magisk strålglans, som understryker herradömet av Guds nåde
och i undersåtarnas ögon lyfta honom mot det ofattbaras rymd.
Detta är grundtanken även i senare praktregi. Nästan ett
halvsekel efter Erik XIV låter Karl IX kröna sig. På gränsen till en
ny epok och själv en kärvare människotyp följer han icke förty, i
klokt beaktande av den ceremoniella ståtens symbolvärden, sin
äldste broders lysande exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
