Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kring Dalaäventyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KRING DALAÄVENTYREN
Gustav Vasas färd, sedan han från fädernegården Räfsnäs
tagit sig över Kolsundet, gick över Mälaröarna och vidare upp i
Dalarna. De äventyr han där enligt sägen och tradition
upplevde äro säkerligen oss alla välbekanta.
De flesta av dessa dalaäventyr nämnas icke i Peder Svarts
krönika, utan vi återfinna dem blott i de traditioner, som under
olika epoker upptecknats bland folket. Att söka där särskilja
vad som är sanning och dikt ter sig närmast fåfängt. Forskarna
äro också överens om att dalatraditionen är en osäker källa.
Men några av dem — bland annat Ahnlund i en uppsats om
»Vasaäventyren» — håller det dock ej för alldeles otroligt att den i
vissa detaljer kan äga verklighetsunderlag. Peder Svart kan
nämligen, i sin egenskap av kunglig krönikör, ha uteslutit en
del episoder, vilka ej syntes honom överensstämmande med hans
— och kungens — begrepp om den kungliga värdighetens krav.
»Vasaäventyrens epopé, »säger Ahnlund,» blandar varvtals
sanning och dikt, verklighet och fantasi.»
Men sådan den överbringats till oss, har »dalasagan om
flyktingens färd» — så rik på spännande äventyr, tragik och slutlig
triumf — blivit oss kär, och vi vilja gärna tro, att den i det
väsentliga återspeglar verklighetens anda, även om skilda
händelser och episoder kunna ha tilldragit sig annorlunda.
Skulle vi följa monumenten kunna vi med hjälp av tradition
och sägen tänka oss den blivande konungens färd under de
skickelsdigra månaderna på ungefär följande sätt.
Det första monumentet vi stöta på, räknat i kronologisk
ordning, är Vasastenen vid Torsångs färjläge, vilken erinrar om det
tillfälle, då Gustav vid överfarten av Dalälven skulle varit nära
att drunkna. Han var då på väg till Rankhyttans gård, i vars lada
han sedan deltog i trösken. På Rankhyttan stannade Gustav dock
inte länge: gårdens ägare, hans gamle Uppsalakamrat Anders
Persson, vågade ej hysa honom utan skickade honom till det
närbelägna Ornäs, tillhörigt frälsemannen Arent Persson. Hur Arent
sökte förråda flyktingen och hur hans hustru, Barbro Stigsdotter,
hjälpte den blivande konungen att undkomma ha vi alla hört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1941/0186.html
