Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Carl-Julius Anrick: Gräns och bygd. Några kartor över svenskt 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl-Julius Anrick:
GRÄNS OCH BYGD
NÅGRA KARTOR ÖVER SVENSKT 1500-TAL
Redan under svenskt femtonhundratal finner man uttryck för
den mest hängivna strävan att lära känna Sverige. Gustav Vasa
bygger upp vårt land med patriarkaliskt fordrande omsorg —
han vet vad han talar om, när han dundrar och förmanar
herrar, fogdar och bönder, ty han känner detta land som knappast
någon svensk regent tidigare eller senare. Den som vill göra sig
besväret att bara se efter var alla hans brev äro dagtecknade,
får en påtaglig bild av hur konungen år efter år färdas genom
riket. Osökt vill man lägga epitetet »resenär i eget land» till
riksgrundarens många hederstitlar.
Men skaparen av 1500-talets främsta Sverigeskildring är den
landsflyktige Olaus Magnus, på grund av sin ärkekatolicism
hindrad att någonsin återvända till det land, som han älskade
lika högt som dess nye härskare. Som landsflykting skrev han
den skildring av de nordiska folken — Historia de gentibus
septentrionalibus — som än i dag är en av de viktigaste källorna
till vår kunskap om det tidiga 1500-talets Sverige. För sitt arbete
hade han inte minst att lita till iakttagelser under egna resor.
Under besvärligheter och mödor hade han 1518—19 tagit sig
ända upp till Sveriges nordligaste församling Torne, ja ända till
Saerkilax, det nuvarande Över-Torneå. Hans väldiga verk skulle
gott kunna bära det motto, som i dag är Svenska
turistföreningens: känn ditt land.
Vill man, om än aldrig så kortfattat i ett par tre översiktliga
kartbilder ge några för nutidens svenskar nödiga data om svenskt
1500-tal, kan man, hur litet utrymme, som än står till buds,
icke förbigå Olaus Magnus och hans stora nordiska väggkarta
»Carta marina» av år 1539. Den var epokbildande i vår
nationella kartframställning. Det vore tillbörligt, att den kartan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1941/0197.html
