Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Gräns och bygd. Några kartor över svenskt 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antingen mårdar, gråskinn och allehanda vildvaror, pengar,
silver, evad det helst kan vara».
I våra dagar tänka vi väl på Sveriges tre huvuddelar som
urgamla begrepp, Svealand, Götaland och Norrland. Vi behöva
emellertid inte gå längre tillbaka än till 1500-talet för att finna
en indelning i huvuddelar med både andra namn och delvis
annan omfattning. 1500-tals-Sverige kunde uppdelas i fyra
huvuddelar: Nordanskog, Sunnanskog, Norrland och Finland.
Gränserna dem emellan voro ej desamma som gränserna för den
nutida tredelningen och mellan nutida Sverige och Finland. De
gamla områdena bli oss mera lättförståeliga vid studiet av hur
vårt lands befolkning under den tiden var fördelad.
Först en enkel uppräkning.
Nordanskog omfattade Uppland med Södertörn, Dalarna jämte
Västmanland, Södermanland och Närke; alltså 5 landskap.
Sunnanskog omfattade Småland med Öland, Östergötland,
Västergötland med Dal samt Värmland; alltså 6 landskap.
Norrland omfattade alla kustlandskapen i nutida Norrland,
Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och
Västerbotten, men dessutom Österbotten, varjämte kameralt hit också
räknas Åland; sammanlagt 7 landskap. — Lappmarkerna
utgöra icke ett enhetligt landskap, utan de få snarare betraktas
som utmärker för de befolkade kustområdena.
Finland slutligen omfattade Egentliga Finland, Satakunda,
Nyland, Tavastland, Karelen och Savolax, ehuru de två
sistnämnda ej hade samma utsträckning som de nutida finska
landskapen med samma namn; 6 landskap. — Riksdelen Finland
utgör sålunda blott omkring fjärdedelen av vad som nu är Finland.
I Gustav Vasas Sverige bodde, som Eli Heckscher nämner i
inledningsuppsatsen till denna årsskrift omkring en million
människor.
Man kan inte ange befolkningssiffran med samma säkerhet
som i nutiden, ty några folkräkningar förekommo ej. Vill man
bilda sig en uppfattning om befolkningsförhållandena, får man
därför söka sig till andra källor. En omfattande beräkning
utfördes redan på 1870-talet av Hans Forsell, som nyttjade
handlingarna från den stora »Sölvskatten» eller tiondepenningen som
utgick 1571 huvudsakligen för återlösen av Älvsborgs slott. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
