Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Gräns och bygd. Några kartor över svenskt 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjälp härav kom han till en befolkningssiffra i egentliga Sverige
av 530 000. Skattelängder äro givetvis alltid osäkra källor för
att därpå grunda befolkningsstatistik. »Sölvskattens»
räkenskaper gåvo alla möjliga uppgifter om vårt folks förmögenhet: guld,
silver, daler, stångjärn, osmundsjärn, spannmål, boskap,
tomter och gårdar, ja till och med spik och hästskor, men om
befolkningen få vi endast uppgifter om de skattande. I längderna äro
de uppdelade på »bönder av allehanda slag, torpare och
bergsmän, d. v. s. de bofasta och jordägande männen, och den lösa
befolkning, som betecknas med namnen husfolk, husmän,
huskvinnor, innesbor, inhysesfolk, gästmän, gästkvinnor,
fördelskarlar, fördelsdrängar, till och med rätt och slätt drängar och
pigor». Man kan av skattlängderna endast utläsa uppgifter om
antalet hushåll, i egentliga Sverige 83 900. Om detta antal vore
tillförlitligt, skulle man alltså för att få en säker
befolkningssiffra behöva känna till medelstorleken av ett hushåll under
denna tid. Senare forskare anse, att Forsells beräkningar av
invånartalet äro för låga, och på goda grunder har man vågat höja
detta till uppskattningsvis 750 000 inom den del av dåvarande
Sverige som nu tillhör vårt land. Inom samma område bor nu
fyra och tre kvarts millioner människor, det vill säga
folkmängden har mer än sexdubblats sedan Gustav Vasas dagar.
Älvsborgs lösen berättar oss också något mera. Dess gamla
handlingar äro tillräckliga för att ge oss en bild av var
svenskarna byggde och bodde i dåtidens Sverige.
Utan större möda kunna siffrorna omsättas till en kartbild.
Tillsammans med fil. lic. O. Thaning har jag utfört en sådan
befolkningskarta, där varje prick betecknar 100 invånare. För
att få fram en kartbild, som kunde reproduceras i tillräckligt
liten skala, ha vi fått lov att generalisera vår prickkarta. Det
var då lämpligt, att med skilda beteckningar utmärka områden,
som voro olika tätt befolkade. Vi ha preliminärt valt grupperna
0—5, 5—10, 10—15 invånare per kvadratkilometer, och
resultatet framgår av bilden på föregående uppslag. 1500-talskartan
har till jämförelse fått en karta över nutidsförhållandena som
närmaste granne. Den förra kartan gäller alltså 1571 eller kanske
sannare uttryckt 1500-talets mitt, och den senare 1930.
Skillnaden mellan kartbilderna är ofantligt stor. Nutidskartan
upptar beteckningar också för 15—25, 25—50 ja till och med
över 50 invånare per kvadratkilometer, vilka helt saknas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
