Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Waldén: Hertig Karls furstendöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan några årtionden tillbaka övertagit det mesta av trafiken.
Måhända avsågs Eskilstuna kanal att vara blott en länk i en
kedja. Den av Gustav Vasa och Erik XIV omhuldade tanken på
en vattenled mellan Östersjön och Västerhavet, en »Svea kanal»
via Hjälmaren och Vänern, var icke Karl främmande. Härom
vittnar bl. a. en notis om att han besökt trakten mellan Ölen och
Möckeln »i mening med båter där att kunna komma över från
Lekebruket till Filipstad och Kristinehamn».
Den som i våra dagar färdas genom de mellansvenska bygder,
vilka för tre och ett halvt sekel sedan bildade hertig Karls
furstendöme, finner ej alltför ofta anledning att draga sig deras forne
härskare till minnes. Karlstad har som sig bör hedrat sin
grundläggare med en staty — denna Christian Erikssons skapelse
med dess spänst av värjklinga är f. ö. en av vårt lands allra bästa
bronsgubbar — och Karlskoga med en minnessten. Under
högkorets valv i Strängnäs domkyrka rider den tomma
praktrustningen över kungagraven. Museerna i Nyköping och Örebro
rymma skärvor av vapenstenar, krus och pokaler med det
furstliga namnchiffret. De bevarade 1500-talsmiljöer, som äga
någon anknytning till Karl, äro tunnsådda. Främst äro att nämna
»hertig Karls kammare» på Gripsholm och »hertig Karls
sängkammare» i Kungsstugan i Örebro.
Dessa monument och museiföremål äro dock alltför fåtaliga
fragment av en mosaik för att ens den med ett övermått av
historisk fantasi utrustade skulle förmå att av dem ge en syntes av
det forna hertigdömet. Kanske når man, när allt kommer
omkring, fram till en sannare syntes av att sammanfoga
minnesbilder av Eskilstunas och Örebros fabriksskorstenar, av
brukskomplexen i Bofors, Billerud och Uddeholm, av Dejebrons
djärva bågspann, av timmerflottar på drift nedför Klarälven,
av traktorerna på Närkesslätten, av kraftledningarna från
Gullspång, av blänkande järnvägsskenor och vita betongvägars
band genom dunkla furuskogar . . . Må vara att allt detta hör
till vår egen tid — det har dock i de flesta fall vuxit på mark
som röjts och grund som lagts av Vasatidens pionjärer. Och
kanske tar man inte alldeles fel, om man tycker sig höra en
barsk stämma mullra ur graven i Strängnäsdomens kor: Rätt
så! Det var just därhän jag syftade.
Söker man mannen bakom verket, blir det ändå bara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
