Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt första kristna århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Götalandskapen ha i sin kalk- och sandsten haft ett lätthanterligt
byggnadsmaterial; den uppländska gråstenen är mycket mera
svårarbetad. Stilen i västgötakyrkorna är anglonormandisk; de
kristna inflytelserna komma mest västerifrån.
1000-talets kyrkor hade i allmänhet varit gårdskyrkor, som
uppförts av konungar eller stormän på deras gårdar. Denna
sed lever vidare in på 1100-talet. Därav kommer det sig att i
vissa bygder, så bland annat på Västgötaslätten, kyrkorna
kommo att ligga så tätt — förr fanns där många fler än nu. Men
fördelningen av kyrkor blev på detta sätt ojämn; först när man
fick sockenkyrkor upprättade, blev organisationen tillfyllest.
En biskop skall ha en domkyrka. På Inges tid bör man alltså
i flera landskap ha börjat domkyrkobyggen. I Skara hade man
börjat tidigare, kanske under den tyske missionsbiskopen
Adalvard, som verkade på 1060-talet och ur vars grav inom den
nutida domkyrkans murar en liten kalk i senare tid kommit i dagen
med den ödmjuka inskriften »Adalvard syndaren» — Adalvardus
peccator. En romansk domkyrka Sancta Maria blev färdig i
Skara omkring år 1150, men av den återstå i den nuvarande
kyrkan endast några murrester och stensniderier.
Av domkyrkorna från Inges dagar eller tiden närmast därefter
finns nu endast en i behåll, S:t Per i Sigtuna. Den upphörde
emellertid snart att vara domkyrka och undgick därigenom att som
de andra senare rivas och förstöras.
Belägen på en kulle utanför den gamla staden, är den en av
vårt lands mest monumentala ruiner: en kärv gråstenskyrka med
ett kraftigt centraltorn, lämpad också till försvar. Hedendomens
tid var ju ännu ej helt förbi ute i bygderna — det gällde att
värna den nya tron.
Stora murmassor avdela i S:t Per det inre i trånga kapell.
Mycket utrymme har det inte varit därinne. En läktare — för
kungen eller någon förnäm man — finns efter tyskt mönster i ett
västtorn, som synes stamma från en något senare
byggnadsperiod. Annars äro kyrkans förebilder att söka i Normandie och
England; kanske är inflytandet förmedlat genom Norge.
Från den för handeln med utlandet öppna hamnstaden
Sigtuna, där kristna funnits alltsedan Olov Skötkonungs tid,
flyttades biskopssätet för Uppland och Norrland redan på
1130-talet till Gamla Uppsala, där en ny domkyrka restes på platsen
för hednatemplet. Ställets helighet fortlevde under den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
