Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt första kristna århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knut. Det blev tydligtvis en ganska mager förlikning. Viby
kloster flyttades till Julita i Strängnäs stift, vars biskop Vilhelm
stod Stefan nära. Vad Stefan i gregorianernas anda
kyrkopolitiskt eftersträvade, var ännu ett århundrade senare knappt
förverkligat. Dit hörde, att präst skulle tillsättas av biskopen; det
var knappt möjligt att uppehålla god kyrklig ordning, då
gårdskyrkornas ägare till- och avsatte sina präster efter behag
och även sockenmenigheterna gjorde anspråk på att tillsätta
präst. Vidare borde präst ej svara inför lekmannarätt, utan
dömas av sin biskop efter kanonisk lag. Våldsdåd mot präst
borde medföra bann. Prästernas celibat vågade man knappast
ännu tala om från gregorianskt håll; i Sverige var prästäktenskap
allmän sed. I lekmannavärldens seder fann man brister med
avseende på äktenskapets helgd. Att bryta blodshämndens plikt
var en uppgift, som krävde århundraden.
Stefans resurser voro säkerligen ganska ringa. Han torde dock
ha lyckats att grunda ett domkapitel av munkar vid sin
domkyrka, det första i Sverige. Det var en viktig institution för
gregorianerna: genom dess rätt att välja biskop borde man kunna
eliminera kungamaktens inflytande vid biskopstillsättning. Men
nog fann Stefan en hård jordmån i Sverige såväl för
Clairvaux-idealen som för strävandena efter kyrkans frihet. Kanske måste
han rent av finna sig i, att man i hans egen domkyrka hyllade
som hemmagjort helgon den härskande ättens stamfader Sankt
Erik? Det synes antagligt, att redan kung Knut lät hedra sin fader
på sådant sätt i konkurrens med motpartiets Sankt Sverker.
Uppsalas förste ärkebiskop gick hädan den 18 juli 1185 och
begrovs hos sina ordensbröder i Alvastra. Där förde hans gamle
abbot Gerhard styret — han hade samma år glädjen att där
inviga den klosterkyrka, som ännu står som en vördnadsvärd ruin.
Under seklets sista decennier byggdes en stor mängd kyrkor i
Sverige. Stiften voro något ändrade: Eskilstuna upphörde före
1164 att vara biskopssäte, och dess område kom under
Strängnäs. Växjö stift, omfattande Värend, uppkom på 1160- eller
1170-talet. Man har nu inhemska byggmästare, konsten har
slagit rot litet varstans, men har också ofta blivit mera rustik.
»Den gode biskop Bengt» i Skara på Knuts tid prisas
entusiastiskt i en västgötsk biskopslängd. Han ter sig som en mäktig och
rik bondehövding, som förvärvade gårdar och klenoder, byggde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
