- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1942. 1100-talet /
111

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Från Sigtuna till Gamla Uppsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tor Andræ:


FRÅN SIGTUNA TILL GAMLA
UPPSALA



När man första gången får en utblick över Sigtuna och ser
S:t Olovs tunga stympade gråstenspyramid och S:t Pers massiva
torn höja sig över den lilla trädgårdsstaden, slår ovillkorligen
hjärtat några slag i hastigare takt. En fantastisk ruinstad här,
i denna vänliga idyll, i det trygga uppländska landskapet, ter sig
overklig, nästan skrämmande. Gåtan hur denna stolta forntida
värld kunnat sjunka ned och glömmas bort i en så avsides vrå
blir för fantasien en utmaning, som icke kan uthärdas.

Jag har stått framför S:t Olovs ruin och ertappat mig med
önskan att vara miljonär och få våga försöket att återställa denna
fascinerande byggnad i dess forna skick. I sidoskeppets valv
täcker ju ännu fläckvis den medeltida putsen granitens yta.
Det behövdes blott några varv gråstensmur, ett tak av beckad
spån, dörrar av tunga järnlameller i de smala skrånade
portalerna, och så kunde där än en gång firas mässa efter tusenårig
ritual. En gudstjänst sådan den isländska sagan skildrar den från
religionsskiftets upprörda tid: »Då Kodran hörde klockklangen
och fager sång från klerkerna och kände den söta doften av
rökelse och såg biskopen i praktfull skrud och de som tjänade
honom klädda i vita kläder och med strålande utseende och
därtill mycken ljusglans över hela huset av de sköna vaxljusen,
behagade allt detta honom väl.» På samma sätt tedde sig en gång
för storögda upplandsbönder den nya andliga makt, som förde
antikens arv och den kristna tron till våra fjärran nejder och
vars byggnad skulle visa sig motståndskraftig som själva den
svenska graniten.

Det är vemodigt att tänka, att ännu vid en tid, som icke ligger
längre tillbaka än fem gånger det fattiga mått, som utgör en
normal människoålder, stodo ännu Sigtunas kyrkor kvar, om inte
i sin forna glans, så dock fullt behållna. S:t Lars som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1942/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free