Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Från Sigtuna till Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta enastående system av bekväma vattenvägar, som ledde
djupt in i öppet och odlingsbart land, har utgjort den viktigaste
betingelsen för Sveaväldets uppkomst. Mälarskärgårdens tusen
leder knöto de skilda folklanden samman till en ekonomisk och
politisk intressegemenskap, det svenska rikets urcell.
Redan på Tacitus tid berättade germanerna i Rhentrakten
med respekt om svionernas samhällen, som voro rika på skepp
och vapen. Härfärd och handel gingo från början hand i hand
och skapade i Mälarlanden den rikedom, som vi beundra i
fynden från stormansgravarna i Vendel och Valsgärde. Under
vikingatiden inträdde en stark stegring i samfärdseln på
Östersjön. Hävd och saga, som av gammalt haft en besynnerlig
svaghet för bullersamma och blodiga bedrifter, ha länge låtit oss tro,
att plundringståg och strandhugg voro de verkliga och
betydande händelserna under detta skede av utomordentligt stark
nordisk expansion. Men i verkligheten var det icke
vikingaflottorna, som småningom visade väg för fredliga handelsmän.
Fastmer var det den livliga handeln mellan Nordens folk och
deras grannar i söder och öster, som även gjorde det rena
sjöröveriet till ett lönande hantverk. Utmärkande för den nya tiden
är för Sveriges vidkommande, att varuutbytet med främmande
folk icke längre ombesörjes enbart av svenska handelsbönder,
som, för alla eventualiteter, väpnade och sammanslutna i små
flottor, uppsökte fjärran kuster. Nu våga främmande köpmän
själva segla med sitt dyrbara gods in bland de svenska skären,
och snart uppstår även en inhemsk klass av professionella
köpmän och sjöfarare.
Den ordnade handeln krävde fasta stapel- och
marknadsplatser. Under 800-talet uppstå vid Östersjö- och
Nordsjökusterna en rad primitiva stadsamhällen: Hedeby i Slesvig, Ribe i
Danmark, Skirningsal vid Oslofjorden och Seeburg på lettiska
kusten. I detta sammanhang möta vi också Sveriges första
köpstad Birka, »rikets hamn» och huvudort, dit Ansgar äntligen
kom efter sin äventyrliga färd genom det svenska landet.
Här, i och omkring den lilla staden på Björkön rådde under de
av hävd och sed fastställda köpsäsongerna ett brokigt
marknadsliv, där svenska handelsmän, bönder och pälsjägare
sammanträffade och bytte varor med frisiska, danska, vendiska och ryska
köpmän. Vi som dagligen promenera framför fyllda skyltfönster och
när som helst kunnat köpa vad vi behöva, göra oss knappast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
