Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Från Sigtuna till Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreställning om den feber och feststämning, som grep vikingatidens
svenskar, när de efter månaders ensamhet i isolerade ödebygder
plötsligt funno sig mitt i ett larmande människohav och sågo
skatter, som tanken aldrig drömt om, utbredda för sina ögon.
Här möttes nordisk vildhet och orientalisk lyx i en mustig
barbarisk blandkultur. Här firade de rika svenska köpmännen sina
gillen, präktigt utstyrda med toppiga mössor av orientaliskt siden
på sina lurviga huvuden och iförda livrockar av brokad eller
frisiskt kläde med granna galoner och tresser, flottiga och sälla
av frankiskt vin och vendiskt mjöd. Det var säkert icke något
allt för fridsamt liv som levdes. Dock fanns det enskilda, som
hörde de frankiska munkarnas mässa i den lilla kyrkan på
Hergeirs gård och ur deras hand togo mot sakramentet.
Fynden från Birkas svarta jord visar tydligen att staden upphört
att existera vid niohundratalets slut. Då Adalvard den yngre
år 1064 på sin färd till Sigtuna besökte Birka för att söka
ärkebiskop Unnis grav, fann han platsen så öde, att knappast något
spår av den forna staden kunde upptäckas. Vad som vållat
Birkas avfolkning är ovisst. Utgrävningarna tyckas ge vid
handen, att det icke kan ha skett genom ödeläggelse och brand.
Men det är säkert ingen tillfällighet att i samma stund som
Birka försvinner, träder i stället Sigtuna fram på skådeplatsen.
Den historia, som berättas i Birkas underjordiska arkiv och där
oförmodat brytes av vid 1000-talets ingång, fortsättes omedelbart
i Sigtunas.
Liksom många andra nordiska städer: Lund, Nidaros, Viborg,
tycks Sigtuna ha varit en kunglig anläggning. Denna nya
köpstad har förlagts på utmarkerna till en kungsgård, som av allt
att döma haft sin plats vid det nutida Signildsberg — de tidigare
kartornas och dokumentens Forn-Sigtuna — och förmodligen
också givit staden dess namn. Vad stadens kunglige
grundläggare hetat, därom behöver knappast någon tvekan råda.
Inskriften på våra äldsta daterbara mynt knyter ofrånkomligt
staden Sigtuna samman med Olov Skötkonung, Erik Segersälls och
Sigrid Storrådas son.
Vilka motiv ha då förmått konung Olov att flytta rikets hamn
och köpstad från Birka till Sigtuna? Man har menat, att det i
första hand måste ha varit önskan att skapa en fast stödjepunkt
för den kristna missionen i Svealand. Strax efter sitt kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
