Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Från Sigtuna till Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har Olov haft en sammanstötning med upplänningarna, som
tvungit honom att tills vidare hålla händerna borta från den
hedniska rikshelgedomen vid Uppsala högar. Men han har
flyttat fram kristmännens märke så nära de heliga orterna han
vågat, ända till själva gränsen av Tiundaland.
I Uppland funnos, som de korsprydda runstenarna visa,
många kristna storbönder, hemkomna englandsfarare och
östervikingar, som behövde själahjälp och åtminstone vid påsken
ville få sakramentet. För deras räkning skulle alltså Olov ha
insatt en missionsbiskop i Sigtuna och skänkt kungsgården och
kanske även andra gods till hans underhåll. De kristna
köpmännen, som vantrivdes i det hårt utsatta Birka, skyndade sig
givetvis att bosätta sig i den nya kristna centralorten. Så har
staden Sigtuna hastigt vuxit upp kring biskopssätet och kyrkan.
En av de engelska mästare, som Olov låtit inkalla för sitt nya
myntverk, har försett de präglade penningarna med
inskriptionen Si/tune/ Dei, Guds Sigtuna. Det utsäger ju tydligt, att
konungens avsikt varit att skapa ett kristendomens fäste, en dristig
förborg på gränsen mot hedendomens urbygder.
Guds Sigtuna klingar ju som ett program och en profetia
och utgör säkert en vacker vapendevis för gråstenskyrkornas,
dominikanernas och den nya ungkyrklighetens stad. Det är väl
emellertid icke alldeles säkert, att den engelska myntmästaren
eller den klerk, som satte upp förlagan till inskriptionen, varit
så noga underkunnig om kung Olovs verkliga avsikter. Att
han ville göra den nya staden till en fästpunkt för den kristna
missionen är mycket troligt. Kungarna under religionsskiftets
tidevarv vägde naturligtvis icke den religiösa frågan med den
moderna realpolitikerns kalla objektivitet. Striden mellan
hedendom och kristendom var tidens stora händelse. Där tog man
parti, visserligen av växlande motiv, men i regel med hetsighet
och handfast övertygelse. Olov Skötkonungs initiativ har dock
svårligen betytt skapandet av en verklig kyrklig institution, stödd
av ett fast godsinnehav. Det strider mot allt vad vi annars veta
om den kristna missionens läge vid denna tid. Kristendomens
spridning i mälarlandskapen blir starkare märkbar först fram
mot århundradets mitt, ett par decennier efter Sigtunas
grundande. De biskopar, som verkat i Uppsverige under tusentalet,
ha varit kringvandrande missionärer, som efter en tids
verksamhet i mörka hednabygder återvände till sin hemort eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
