Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Från Sigtuna till Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grundandet av det nya biskopssätet i Uppsala har snarast
varit ett utslag av kyrkopolitisk romantik. Ekonomiska och
merkantila synpunkter ha knappast spelat någon roll. En mera
markerad nedgång i Sigtunas makt och betydelse som
handelsstad kan svårligen påvisas under 1100-talets förra hälft. Tre
ansenliga kyrkobyggen pågingo och fullbordades omkring
seklets mitt, för S:t Pers vidkommande visserligen efter reducerade
mått, då dess roll som biskopskyrka redan var utspelad. Då det
första cistercienserklostret i Svealand grundas år 1167,
förlägges det till Viby nära Sigtuna. Stadens förstöring genom
främmande sjörövare år 1187 tyckes icke heller ha haft den
katastrofala verkan som ofta antagits. Det framgår bäst därav, att
då frågan om biskopssätets flyttning åter blir aktuell, har man i
första rummet tänkt just på Sigtuna. År 1215 ger påven
biskoparna i Linköping, Strängnäs och Västerås i uppdrag, att, om så
befinnes lämpligt, på hans vägnar medgiva ärkesätets
återflyttning till Sigtuna.
På en utlöpare av åsen, där de tre kungshögarna resa sin stolta
kontur över Tiundalands urbygd, låg en gång det frejdade
Uppsalatemplet. Det var enligt magister Adams ord beläget »som
på en öppen skådeplats», och dess förgyllda takprydnad lyste på
långt håll mot de vägfarande. Någon gång under Inge den
äldres regering hade det rivits ned, och på platsen stod nu en
anspråkslös träkyrka. På åsryggens fortsättning åt sydväst syntes
vid sidan av de tre en hel rad ansenliga gravhögar. Men i
sänkan mot Tunåsen låg då en sjö, vars strandvallar ännu tydligt
kunna skönjas strax nedanför Myrby gård. På ett stentryck från
1860-talet syns där ännu en vattenspegel med tuvor av alar
och viden. Området väster om den nutida landsvägen till det nya
Uppsala, Östra Aros, utgjorde en grund sjö eller sanka mader.
Ännu för ett par årtionden sedan kunde de äldsta i Gamla
Uppsala berätta, hur i deras barndom värmlänningar med
skumplogar för första gången odlat dessa vidsträckta, tuviga
ängsmarker. Vägen till Östra Aros följde sannolikt åsens sträckning.
Det forntida Uppsala har aldrig haft en bebyggelse lik Birkas
eller Sigtunas. Den köpenskap, som på de stora marknaderna
bedrevs kring templet och tingshögen, har naturligt nog icke
efterlämnat några spår i hus eller anläggningar. Men norr om
kyrkan har åsen avjämnats med ett lager av påförd lera, som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
