Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Från Sigtuna till Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medeltida katedral blev färdig för invigning betyder ju ofta blott, att
en del av byggnaden färdigställdes och provisoriskt togs i bruk.
Av S:t Per i Sigtuna byggdes tydligen koret och tvärskeppet med
tornet för sig och först något senare tillkom även västgaveln.
Kanske stod Uppsala domkyrka just så långt färdig, då konung
Erik stupade vid källan nedanför Domberget i Östra Aros. Om
kyrkans västparti någonsin blivit avslutat i sin helhet får väl
anses ovisst. Man frågar sig ovillkorligen vart de väldiga
murmassor, som måste ha ingått i den fullbordade kyrkan, i så fall
skulle ha tagit vägen.
Få svenska kyrkor gömmer märkligare minnen än Gamla
Uppsala. Under kyrkan finnes ännu att se de väldiga stolphålen
och det stampade lergolvet från en forntida byggnad, som icke
gärna kan ha varit något annat än det vittberömda hednatemplet.
Blott en torso återstår av den forna domkyrkan, och dock
utgör den, där den reser sig kärv och tung och myndig vid foten
av sveakungarnas högar, ett stolt monument över Sverkers och
hans medhjälpares kungatanke.
Som många andra romantiska drömmar blev tanken på en
rikets biskopskyrka vid hedendomens gamla högborg, då den
omsattes i verklighet, en besvikelse. Uppsalanamnets
hemlighetsfulla makt över svearnas sinnen stod och föll med hednatemplet
och de stora riksbloten. Nere vid Fyrisåns mynning låg redan på
östra åstranden mellan nutida Dombron och Västgötaspången
en liten köpstad av Sigtunas typ. Samfärdsel och handel drogos
hit. Distingen, som under två hela veckor i göjemånaden
sammanförde folk från hela Uppsverige till marknadsliv och
köpenskap, hade börjat förläggas till Aros. Från Uppsala höres ständig
klagan, att platsen är obetydlig och missaktad, mässor och
högtider äro klent besökta, pilgrimerna och deras fromma gåvor
utebli. Krasst uttryckt: företaget bar sig icke. Redan efter en
människoålder stod det klart, att biskopssätet måste flyttas.
Sigtunas handelspolitiska ledarskap följde icke med den
kyrkliga utvandringen norrut. Under 1100-talet fullbordades
Mälarens förvandling från havsvik till insjö och därmed måste
storhandeln söka sig en ny stapelplats. Läget vid Mälarens tröskel
var det gynnsammaste, och här grundlade Birger jarl Stockholm.
Men Sigtunas andliga arvtagare blev Östra Aros, det nya
Uppsala. Rikets huvudstad blir kanske först 750 år efter dess
grundläggning även biskopsstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
