- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1942. 1100-talet /
142

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Frödin: Alvastra kloster. Inför ett 800-årsminne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ovanför Borghamn och den stora som omfattar hela Hjässans
högsta del. Den tredje ligger mycket svårtillgänglig ett par
kilometer norr om denna senare och är dessutom rätt liten och
obetydlig, men dock märklig så till vida som den i sena tider skulle
inspirera en stor skald med namnet Verner von Heidenstam
till en av hans dikter — »Bygdeborgen». Dessa borgar hade
kommit till vid mitten av det första årtusendet efter Kristi födelse,
då svear och götar utkämpade sina inbördes fejder; bakom deras
murar hade befolkningen från olika delar av slätten dragit sig
undan, så snart fara hotat, och den stora Hjässaborgen hade väl
utgjort Alvastrabygdens tillflyktsort.

Men trakten bjöd på minnen från än äldre tider. Vid
Hästholmen, ett par kilometer mot sydväst — redan då och än
tidigare en plats av betydelse särskilt som överfartshamn till
Västergötland — hade bronsåldersfolket mer än tvåtusen år före
klostrets grundande ristat in sina teckningar i en slät berghäll.
Liksom senare tiders människor stodo munkarna helt visst
begrundande men oförstående inför dessa bilder av fartyg, yxor
m. m.; endast solhjulets innebörd kunde de fatta eller åtminstone
ana — det var ju samma tecken som ofta vid invigningen
anbringades på muren till en kristen kyrka.

Bygdens märkligaste fornminne var och förblev dock okänt
för dem. Lämningarna av den by som stenålderns människor
vid mitten av det tredje årtusendet före Kristus anlagt ute i
Dagsmosses kalkgyttja, den nära Alvastra järnvägsstation belägna
s. k. träskbyn, lågo sedan långt tillbaka täckta av mossens
skyddande torvlager. Först vår tid har det varit förunnat att
bringa dem i dagen: det vidsträckta stockgolvet med alla dess
härdar och de många tusen föremål av det mest skiftande slag,
som kastat ljus över livet på platsen och i bygden under dessa
fjärran tider. Munkarna i Alvastra fingo aldrig veta, att de haft
föregångare, att långt före dem en annan skara främlingar
kommit till denna samma bygd. Dessa hade varit pionjärer för
åkerbruket, fruktodlingen och boskapsskötseln i dessa trakter,
således för de huvudnäringar som sedan dess alltjämt utgjort
det materiella underlaget för slättbygdens välstånd. Men än mer,
de hade varit bärare av en högre kultur, hade brutit bygd även
bildligt talat såsom förmedlare av en högre livsföring och en förädlad
livsåskådning. Nu var det cisterciensernas tur att taga vid, att
fylla samma stora uppgift som ljusbringare och kulturapostlar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1942/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free