Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Blomqvist: Lund — Nordens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högars marknad, och tack vare myntverket uppnådde konungen
något som förmodligen från början varit hans avsikt, nämligen
att av marknaden skapa en inkomstkälla för kronan. I stället
för landstinget blev det här kungen, som garanterade köpfriden.
I det kulturellt mera utvecklade England hade Knut själv sett,
vilka inkomster som kunde utvinnas ur en handelsort. Men med
staden erhöll han också en i närheten av skåningarnas
tingsplats belägen stödjepunkt, användbar såväl vid
administrationen av den skånska delen av hans danska rike som vid
kristnandet av denna landsända.
Den nya köpstaden synes ha grundats under goda auspicier,
ty den tillväxte raskt. Ett par årtionden efter grundläggningen
hade den säkert tre och troligen fyra kyrkor. Vid
marknadsgatans östra sida, strax norr om nuvarande Västra Mårtensgatan,
låg »S:ta Marias kapell vid torget». På andra sidan torggatan
och strax söder om Kattesund låg en kyrka helgad åt martyren
Stefan, och längre åt norr vid samma sida, närmare bestämt i
sydöstra hörnet av Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan,
hade köpmannahelgonet Clemens erhållit en kyrka. Alla dessa
voro timrade av kraftigt ekvirke i stavkonstruktion. I kvarteret
söder om Skomakaregatans mellersta del har funnits en kyrka
invigd åt S:t Botulf, ett engelskt helgon, vars dyrkan just under
1000-talets tidigare del torde ha nått Danmark. Det är möjligt,
att denna kyrka var ungefär jämngammal med de tre nämnda
stavkyrkorna, ehuru den tills dato icke kunnat spåras vid de
grävningsundersökningar, som sedan länge systematiskt
bedrivits i Lunds jord.
Säkerligen utgjordes det ekonomiska underlaget för denna
tillväxt till väsentlig del av ett blomstrande hantverk och av
den livliga varuomsättning, som under marknads- och torgdagar
ägde rum på torggatan. Krukomakare drejade hushållskärl och
skomakare sydde skor, här garvades läder, här arbetade
kammakare, smeder förfärdigade hästskor, betsel, sporrar och stigbyglar
lika väl som lås och nycklar, och konstfärdiga bronsgjutare
framställde rikt sirade prydnads- och bruksföremål. Allt detta
enligt vad vi kunna lära av Lundamuseernas, framförallt
Kulturens samlingar av fynd från Lunds äldre kulturlager.
Alstren av hantverkarnas flit salufördes jämte främmande
köpmansvaror på stadens torg, som helt enkelt utgjordes av ett
stycke av den stora genomfartsleden — nuvarande Stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
