228 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1942. 1100-talet)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Cornell: Norrländska glimtar - Erik Lundberg: Bygga och bo på 1100-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kristendom och hedendom. I mitten ser man en kyrka och en
klockstapel, båda i genomskärning. Prästen står vid altaret, man ringer i
klockorna. Utanför kyrkan vänta beväpnade män, kanske beredda till
försvar mot de anstormande hedniska makterna. De stora djuren,
hästar, lejon och andra äro uttrycksfullt gestaltade i sin livliga rörelse.

Framställningssättet är detsamma som det vi lagt märke till vid
betraktandet av bonaderna från Överhogdal: en ytmässig stil utan
tanke på perspektiv eller på ett naturalistiskt avbildande. De
norrländska bildvävarna skilja sig härigenom från de ungefär samtidiga
bonader, som bevarats på andra håll. Mest känd är den franska
Bayeuxtapeten, som skildrar tidens krigiska minnen i en mycket mera
naturalistisk bildstil. Jämförda med denna och andra liknande verk såsom
den norska bonaden från Baldishol framstå våra vävnader som alster
av en äldre tradition. De äro utförda i en urgammal teknik, som
möter oss i de fragment av bildvävar från 800-talet, vilka tillhörde
Osebergsskeppets utrustning. I de norrländska bondgårdarna hade man
på 1100-talet ännu inte tagit upp den nya stilen. Man vävde alltjämt
på det goda gamla sätt som alltid förut. Säkerligen hade man sett
framställningar ur de hedniska sagorna just i denna form. Och liksom
fantasien gärna höll kvar de gamla hjältemotiven, så bevarade man
också troget den gamla tekniken, som så väl förenade en dekorativ
verkan med en nästan magiskt uttrycksfull gestaltning.

Erik Lundberg:

BYGGA OCH BO PÅ 1100-TALET

De monument 1100-talet lämnat oss i arv bestå ju till allra största
delen av kyrkobyggnader samt därutöver några försvarsbetonade
anläggningar — medeltidsborgens ruiner på Visingsö och några »kastaler»,
d. v. s. tornfästen vid viktiga farleder och marknadsplatser. Men
i bilden av seklets byggnadskultur saknas bostaden nästan helt.

Föga återstår av 1100-talets bostäder. Några grundstenar för
timmerhus vid en eller annan gårdsplats — det är allt. Och dock betydde
just detta sekel införandet av nya bostadsidéer. Borgens bostadskultur
vann insteg, borgbyggandet slog rot. Sedan gammalt bodde man
här i Norden i låga timrade hus, väl mestadels ryggåshus med härd i
golvets mitt. Vid gårdsplanen stodo också andra timmerhus, ett och
ett i tät gruppering. Ståtligast bland dem var loftboden med sin svalgång.

Den nya bostadskulturen för med sig stenhuset, flera våningar högt,
och den murade eldstaden med skorsten. Men detta nya torde dock
inte ha vunnit stor spridning före seklets slut. Vi få tänka oss både

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/stf/1942/0230.html

		Svenska Turistföreningens årsskrift / 1942. 1100-talet / 228 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|