Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sigvard Malmberg: Granit och pansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ingår förening: när han under förra världskrigets sista år
från sitt sommarställe i Roslagen ser ut mot den minfyllda
Östersjön, känner han själva markens bud:
Yppig oxel och olvon hvälva
kronor med fjärdarnas doft och skum
— — —
’Svenska soldaten’ i gulblå rotar
blickar mot kusten, där faran hotar.
Purpurnävans ymniga vävar
blomma av markens trogna blod.
VI.
Översållade av grönvita, finådriga blomklasar vaggar
olvonbuskarna i dälden, och under dem strör blodnävan sina röda
droppar. Där har en oxel banat sig upp och står nu på starka
ben, med de tunga, svagt gula blomhuvudena sjungande av
humlor och bin. Visste skalden, eller kände han bara, att oxeln
anses vara det svenskaste av alla träd, en seg veteran i vår flora?
Julisolen glänser på patrullerande flygplan. Vår klippö ligger
dallrande het.
Uppe på klippans välvning, ovanför krypenens grönbeska
flak och stormtallens förvridna profiler, snarare anar än ser vi
pjäsernas hotfulla eldrör. Bredvid står vakten.
Det fräser och ryker inifrån kockarnas högkvarter. Väldiga
portioner stek lagas till middag, lass med potatis bubblar i grytorna.
Ibland kommer kökshandräckningen ut svettig och rödmosig, det
behövs en paus och en cigarrett, om man ska klara köksjobbet i
den här värmen, och då är det skönt att kunna sjunka ner på
gräset i den lilla trädgården, som flinka nävar skapat på
sumpmarken i dalsänkan. Blommorna står i prydliga rader, och runt
rabatterna löper nygrusade gångar, där maskeringsofficeren gått
fram med färgspruta (ränderna skulle synas från luften annars).
Övningarna är slut, svenska pojkar med tycke av rödskinn eller
negrer dyker opp från alla håll, och snart är rakningen och
klippningen i full gång; en lördagskväll nalkas ju. Alla hjälper
varandra — då är luften friskast, säger ett gammalt österländskt
ordspråk, passande även här. Samtalet rör sig kring dagens
många upplevelser, och det slår mig hur de flesta av dessa har
med naturen att göra. Just nu berättar någon om fågellivet; han
har legat ute på en kobbe och tittat på ejderfamiljerna, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1942/0323.html
