Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Kungligt sjuttonhundratal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lekte där som barn. Den unge konungen började den 19 augusti
1772 sin oblodiga statsvälvning på dess yttre borggård medan
de häpna riksråden avbröto sin protokolljustering i
rådsrummen i västra längan: — »Hans Majestät justerar vårt protokoll ned
på sin borggård, han spar oss besväret, och vi kunna sluta.» I de
guldglänsande salar, prydda med franska gobelänger, han låtit
inreda i den stil, som fått namn efter honom, höll han hov med prakt
och ceremoni, med lek och löjen, välvde planer och lade ränker. I
paradsängkammarens alkov utandades han sin sista suck efter att
ha förordnat om skonsamhet mot sina banemän. Ur Stockholms
slott fördes hans olycklige son som fånge. En ny tid skulle draga in
och sätta på tronen den furste som av Försynen syntes korad att
frälsa vårt gamla rike ur vanmakt och förnedring.
Om allt detta berättar Stockholms slott, dess salar och deras
innehåll, inredningen, möblerna, konstverken, för den som har
förutsättningarna att förstå detta tysta men uttrycksstarka språk
eller får det tolkat för sig.
Många fursteboningar i främmande land äro praktfullare och
även konstnärligt märkligare än Stockholms slott, men för oss
svenskar äger vår kungaborg en särskild betydelse utöver den
konstnärliga. Stockholms slott var icke blott kungligt residens.
Inom dess murar gavs rum för många statslivets och kulturens
verksamheter och yttringar. Som förut blivit antytt hade rådet sina
sammanträdesrum i västra längan. Invid rådsrummen fick
serafimerorden sin riddarsal. Dessa rum hysa ännu den kvarleva av det
gamla riksrådet som Högsta Domstolen utgör. Vidare fanns i slottet
intill år 1877 Kungliga Biblioteket, som ej var ett privatbibliotek för
konungen utan alltmer fick den prägel det har i våra dagar av ett för
allmänheten tillgängligt riksbibliotek. I nordöstra slottsflygelns
bottenvåning inrättades vid 1700-talets slut Kungliga Museum för
att bevara och framvisa de konstverk, som Gustaf III hopbragt och
avsåg att göra till en offentlig samling. Svenska Akademien höll
under Gustaf III:s tid sammankomster i ett slottsgemak som
ställdes till dess förfogande.
Men sin största betydelse för svenskt kulturliv fick slottet
såsom en konsternas vagga. Carl Larsson har i sina fresker i
Nationalmuseets trapphus framställt scener ur den svenska
konstens historia som ha Stockholms slott till skådeplats. Vi se
den gamle Nicodemus Tessin stiga på ställningarna vid
slottsbygget och dröjande på steget säga farväl till sin efterträdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
