Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Kungligt sjuttonhundratal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karl Hårleman. Slottsbygget, som avbrutits och legat nere under
krigsåren, togs upp på nytt år 1728. Rikets ständer ansågo det
som en ofrånkomlig plikt att, även med uppbjudandet av det
fattiga landets all erforderliga ekonomiska ansträngning,
fullborda det verk stormaktstiden lämnat som arv åt de
efterkommande. Undan för undan restes de höga slottsmurarna i trogen
anslutning till Tessins ritningar.
Slottets yttre är präglat av 1600-talets anda, men i det inre
råder 1700-tal, med undantag av några gemak i festvåningen
högst uppe i norra längan, som blivit inredda av Karl den XI:s
franska konstnärskoloni och som överlevat slottsbranden, och
de mestadels värdelösa insatser som 1800-talet gjort. Hårleman
hämtade från Paris hem en flock artister och konsthantverkare
och en del modeller till möbler och inredningsföremål.
Meningen var att fransmännen skulle sätta i gång arbetet och lämna
förebilderna och småningom lära upp tjänliga svenska »ämnen»,
som kunde fullfölja verket ocn göra det onödigt att införskriva
nya dyra fransoser. På en annan av Carl Larssons målningar i
museitrapporna se vi den franske målaren Taraval förbindligt
leende meddela undervisning i teckning åt linhåriga svenska
pojkar. Ur Taravals ritskola uppe i de halvfärdiga slottsgemaken växte
den svenska konstakademien fram. Vid slottsbygget skolades
vår största 1700-talskonstnär, bildhuggaren Johan Tobias Sergel.
Först år 1753 kunde slottet tagas i bruk som kungligt residens.
Det året gjorde Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika sitt intåg. Men
mycket återstod då ännu att ställa i ordning. Varje släktled
redde in åt sig för sina behov och i sin stil. Och det på så sätt att
ej blott det ena och andra rummet fick en alltigenom ny och
modern inredning, utan så att man förde in nya element i större
eller mindre utsträckning i gemak som redan stodo fullbordade
i en äldre stil. Så få vi i det inre av Stockholms slott en provkarta
på 1700-talets stilar, från den tunga och prunkande barocken
och den lekfulla rokokon till den värdigt behagfulla gustavianska
stilen och den frostiga nyantiken på gränsen till empiren. Ofta
blandade med varandra på ett sådant sätt att även de bästa
sakkunniga stundom ha svårt att urskilja de olika skedenas
insatser. Vad här har sagts kan vara nyttigt att komma ihåg
när vi göra ett studiebesök i slottet.
Innan vi gå upp i de kungliga våningarna kunna vi stiga in
i slottskyrkan för att sedan ta vägen in i Rikssalen. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
