Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Kungligt sjuttonhundratal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1777 övertog Gustaf III Drottningholm från sin moder.
Därmed inleddes en ny period av glans och fest för slottet,
överdådigare än någonsin förr. De olika sidorna av konungens
skiftande och motsättningsfyllda väsen kommo till uttryck vid hans
hov på Drottningholm. I Hedvig Eleonoras praktfulla
paradsängkammare höll han sina morgonmottagningar i stil med de
franska konungarna på Versailles. En samtida berättar hur det
gick till vid dessa: »Sedan Hans Majestät blivit friserad ymsas
skjortan, då en page öpnar sängkammardörren och alla tillstädes
varande få inträda. Hans Maj:t fortfar att låta kläda sig af
lifpagerna, hvilka serveras af förste kammartjenaren; denne lemnar
munvattnet till lifpagen, och sedan Hans Maj:t sköljt sig i munnen
lemnar den vakthafvande pagen kammarherren konungens värja
vilken då presenterar densamma til Hans Maj:t, så går Hans
Maj:t omkring och talar med dem han därmed vill honorera.»
I teaterhuset som byggts av Karl Fredrik Adelcrantz år 1763 och
som konungen utökade med en stor salong för fester och
måltider, lät han sin snillrike arkitekt och teatermålare Desprez
iordningställa en scen som var ett mästerverk av smak och teknik.
Här spelades och sjöngs av franska och svenska skådespelare och
sångare. Parken gav utrymme för hans romantiska fantasi, hans
flykt till saga och riddartid. Han lät trädgårdsarkitekten Piper
omdana det hittills oordnade sanka området norr om den regelbundna
franska parken till en engelsk park med kanaler, öar, broar och
alléer. Vid de stora »karusellerna», de ridderliga tävlingspelen,
byggdes borgar av väv på klipporna kring vilka det vimlade av
kämpar med glimmande harnesk och vajande plymer, av
galaklädda damer som skänkte segrarne deras lön. Sitt förblivande
minnesmärke fick konungens svärmeri för riddartiden i »det
götiska tornet» som han lät arkitekten Desprez bygga i utkanten av
Drottningholmsparken såsom vilopunkt för blicken när den sökte
sig ut i det vida.
Sin längtan tillbaka till det framfarna tillfredsställde konungen
tidigare genom att med hela sitt yra hov Hytta ut till Gripsholm.
Han valde gärna att färdas till sjös med sitt eleganta lilla fartyg
»Amphion».
»En sådan resa liknar icke en lustresa företagen af ett rikt och
ansedt hof, utan en déroute (ett återtåg), som en slagen armée
nödgas göra. Sängkläder ifrån det ena lustslottet till det andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
