- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1943. 1700-talet /
42

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Kungligt sjuttonhundratal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyttas samma dag, som alla resa; nästan alla meublerna tagas
med; den kock som i middag kokar, han skall i afton koka soupén
7 mil härifrån; samma laquaier skola servera den, samma
vaiscelles (servis) brukas.»

Denna skildring av Gustaf Johan Ehrensvärd ger vid handen
att hovlivet i Sverige ännu under 1700-talets senare hälft var
underkastat samma besvärliga villkor som på Gustaf Vasas tid.
Själva slottet Gripsholm var också föga ägnat att hysa ett stort
följe av ystra och levnadsglada kavaljerer och damer och ge
ramen åt glansfulla hovceremonier. Men ålderdomligheten och de
minnen som den gamla borgens röda murar hysa ha haft en
särskild dragningskraft på den romantiske och teatraliske kungen.

Gustaf III:s hovliv, sådant det utformades av honom själv
särskilt under hans tidigare regeringsår, var en blandning av sträng
etikett, då så skulle vara, och av barnslig lust till lekar och nöjen.
Under ytan av glans och lättsinne frodades ränkspel, avund och
förtal, och man har känslan av att »skimret över Gustafs dagar»
vunnit mycket av sin förtrollning genom avståndet.

Den gustavianska vardagen möter oss, intagande och utsökt, i
de våningar konungen lät inreda i slottet för sin drottning och
för sin syster Sofia Albertina. Särskilt prinsessans rum stå ännu
orörda i sitt forna skick, med kinesiska sidentapeter och
trivsamma gustavianska möbler. Torftigare te sig rummen i
kavaljersflygeln som kom till för att ge kvarter åt hovets herrar och
damer. Det är ett »hotell» i fyra våningar, fördelade varvtals
mellan de manliga och kvinnliga gästerna. Var och en av dessa
hade sin lilla kammare med himmelssäng och ett par enkla
stolar. I en skrubb utanför bodde betjänt eller kammarpiga. I
vävtapeternas målade rankor och bårder dröjer en doft av tidens
glädje åt det lätta och behagfulla. Men trots brasor som sjöngo i
de små kakelugnarna var det nog måttligt angenämt att bo här
när höststormarna veno över Mälaren och när vintern började
driva snön mot rutorna.

Ceremonier och stelbent ståt firade sina triumfer i konungens
runda salong i det s. k. teatertornets andra våning, ett praktrum
som hovintendenten Rehn fick inreda år 1779, med rik ornering
i vitt och guld som inramning åt porträtten av Gustaf III och
med honom samtida monarker. Porträtten bilda ett utvalt
sällskap och även den levande publik som salongen fick ta emot
skulle vara vald. Vid dörren hänger ännu en »lista på de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1943/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free