Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren: Naturkänslan och landskapsdikten under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand för många av hans samtida kanske skrämmande i sin
hänsynslösa subjektivism men snart också betvingande och
oemotståndligt genom sin lidelsefulla känslostyrka och sin djupa äkthet.
Från Rousseau utgår alltså den nya och subjektiva
naturuppfattningen. Men vid sidan av honom, fastän på ett annat och
lägre plan, har 1700-talslitteraturen dessutom att uppvisa flera
diktare, vilka utöva ett avsevärt inflytande på skildringen av
naturen. Sådana äro exempelvis engelsmannen Thomson och
fransmannen Saint-Lambert, åtskilliga andra namn att förtiga.
Hos dessa finner man en mångfald av vackra och formfulländade
naturskildringar, vilka flitigt lästes och högt beundrades
av samtiden. Vad som skiljer dem från Rousseau är emellertid
det starka element av konventionalism som alltjämt behärskar
deras framställning. Dessa diktare ha alla med omsorg studerat
naturpoesiens antika förebild, Virgilius Georgica, och det har
varit dem omöjligt att helt frigöra sig från beroendet av dess
formspråk. Stilen får därför hos dem något abstrakt, som kommer
eftervärlden att finna deras skildringar tämligen ledsamma.
Men 1700-talet läste icke dessa dikter på samma sätt som vi.
Man var icke van vid konkretion i det poetiska språket, och
därför fann man sig i stort sett mycket väl tillrätta även med en
poesi, som för vår smak rör sig väl mycket med vändningar och
uttryck hämtade från den klassiska poesiens allmänning. Också
i Sverige voro både Thomson, Saint-Lambert och deras
efterföljare föremål för mycken beundran, deras verk förekomma
ofta i svenska bibliotek, och många av våra diktare ha från dem
emottagit avgörande intryck.
Ett viktigt moment i utvecklingen av den nya naturkänslan är
också den under 1700-talet starkt utvecklade naturvetenskapliga
forskningen. Det föregående århundradet hade varit till sin
läggning renodlat idealistiskt och frågat mera efter allmänna
idéer än direkta erfarenhetsrön. Men med 1700-talet inbryter
det empiriska århundradet. Naturvetenskaperna i deras
experimenterande form komma på modet, och i alla kretsar sysslar
man mer eller mindre framgångsrikt med att samla och sovra
naturvetenskapligt material. De nu inrättade vetenskapsakademierna
taga på denna punkt ledningen och utveckla sig snart till
betydelsefulla centra för de nya studierna. Märkligt är också att
av tidens stora namn på litteraturens område flera visa ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
