Svenska Turistföreningens årsskrift / 1943. 1700-talet / 99 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manne Hofrén: I 1700-talets spår. En reserapsodi från östra Småland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C. G. Rosenberg foto.

I dessa vackra rum på Värnanäs möta olika sidor av 1700-talets
kultur. Ett sent karolinskt porträtt hänger över det rokokosvängda
spelbordet med kinesiskt porslin och i det inre rummet skymta gustavianska
möbler. Sengustaviansk är kolonnkakelugnen och väggdekorationen
utgöres av tryckta tapeter från en förnäm fransk 1780-talsfabrik.

Många av de brutna takens och kolonnportalernas
herrgårdshus, som vi reste förbi, befunnos nu vara deklasserade storheter
— gamla herremansbyggnader inom herrgårdsparker, men nu
bebodda av duktiga bönder och med en annan livsföring och en
annan livsrytm än den ursprungliga. Och detta erinrade oss om
att 1700-talets landsbygd var betydligt mer ståndspersonpräglad
än som numera är fallet. Landsbygden ägde i mycket en annan
social struktur i äldre tid, och detta förklarar nog åtskilligt av
kulturspridningens relativt snabba process. Godsadeln var
synnerligen talrik. Väl hade salig Karl XI:s tid varit en svår
prövning för lantadeln, men förhållandena hade hunnit jämna ut
sig under loppet av ett halvsekel och vid 1700-talets mitt
utgjorde herresäten och bruksgårdar ett ganska dominerande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>