Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Althin: I hammarsmedjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omedelbar närhet av strömmar och vattenfall. Svartå bruk,
varifrån dessa bilder hämtats är snart sagt det enda i landet, där
man alltjämt kan få se en sådan hammare i funktion. Men även
lancashirehärdarna bli allt sällsyntare och vid årsskiftet 1942—43
voro endast ett tiotal i drift. Lancashirejärnet intar icke längre
någon framskjuten plats i vår järnhanterings produktionssiffror,
så som det fordom gjorde. Från att tidigare ha varit
ensamrådande har välljärnet trängts undan, så att det numera
representerar mindre än 1 procent av vår sammanlagda tillverkning
av smidbart järn och stål. Sveriges totala andel i
världsproduktionen har från 30 à 35 procent under 1700-talet, då Sverige
framstod som det främsta järnproducerande landet i världen,
sjunkit till 0,6 à 0,8 procent. Detta gäller kvantiteten. Det svenska
järnets världsrykte för hög kvalitet, det har oförändrat kunnat
bibehållas. Och ännu finnas avnämare till och med i långt
avlägsna länder och flera bli måhända åter en gång, när kriget tar
slut, de som önska köpa svenskt lancashirejärn med den
stångjärnsstämpel, som »av ålder» angivit bruket-tillverkaren och
samtidigt garanterat produktens kvalitet.
I dessa nutida arbetsscener från en gammal hantering har
med kamerans hjälp ett synligt minne bevarats, som erinrar
om den tid, då bergsmän och brukspatroner intogo en
framskjuten ställning inom svenskt näringsliv, då den direkta driften
med vattenhjul var allenahärskande och då smedens under alla
tider högt skattade yrke var ett arbetets adelsskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
