Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lars Madsén: Sot och slott. Levande 1700-tal vid uppländska bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lars Madsén:
SOT OCH SLOTT
LEVANDE 1700-TAL VID UPPLÄNDSKA BRUK
Detta är i korthet förhistorien.
Järnhanteringen, vår äldsta industri, genomgick på 1600-talet
i samband med Sveriges ökade makt och inblandning i den
europeiska storpolitiken en kraftig utveckling. Varhelst det fanns
en rinnare, stor nog att kunna dämmas upp och lämna vatten
till kraft, och där det dessutom fanns skog till kol, där växte
det också upp ett bruk, även om malmen måste köras dit genom
nätter och dagar. Dannemora malm stod framför alla andra i
renhet, och de bruk, som hade andelar i Dannemora gruvor,
blevo berömda framför alla andra för sin tillverkning, särskilt
de gamla Österby, Lövsta och Forsmark, där på 1600-talet
vallonsmidet infördes och åstadkom ett utomordentligt kvalitetsjärn.
Upplands bergslag blev en av vårt lands viktigaste. När
1700-talet kom, arbetade i Uppland ungefär 30 bruk med malm från
gruvor i 20 socknar, och den svenska järnhanteringen hade
vuxit ut till att behärska världsmarknaden.
Under 1700-talet nyanlades endast omkring 10 bruk. Ryssarna
brände istället år 1719 en hel rad av dem som låg närmast kusten
bl. a. Forsmark och Lövsta. De reste sig emellertid snart ur askan
igen och upplevde sedan sin blomstring i skydd av monopol och
privilegier, de var säten för Sveriges mest lönande industri, och
åtskilliga av deras patroner trädde in bland rikets herrar. Guldet
och makten födde i de uppländska ödemarkskrokarna en kultur
på toppen av vad tiden kunde erbjuda. De former brukslivet
iklätt sig på 1600-talet fann under 1700-talet sin fulländning.
Sen dess har bruksdöden flera gånger härjat, som en farsot
i krigens spår. Strödda över nordliga och östliga delarna av
landskapet ligger nu mer än 40 nedlagda bruk, man möter dem som
ruinhögar i en bäckravin eller som nästan avfolkade, till hälften
döda samhällen. Andra fortlever i nya former, som har föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1943/0213.html
