Svenska Turistföreningens årsskrift / 1943. 1700-talet / 216 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Madsén: Sot och slott. Levande 1700-tal vid uppländska bruk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprung att tacka för både sin rojalism och sin trofasthet.
Adelsoppositionens främste var emellertid hans närmste granne,
friherre Charles de Geer på Leufsta, den tidens störste magnat,
om vilken man ännu kan få höra sägas, att om enväldet
misshagade honom, så var det blott hos andra.

Gösta Selling foto.

Den vackra »Vita salongen» på Forsmark
bär än i denna dag sjuttonhundratalsdräkt.

I dessa rum ligger ett lyckligt skimmer ifrån Gustafs dagar,
det ligger i det sätt på vilket fönstren släpper in ljuset, det ligger
i dörröverstyckenas puttin, sovande bland papaver eller lekande
bland musikinstrument. Sjuttonhundratalet lever. Och det gör
det kanske ändå mer runtomkring i trädgården.

Går vi från sommarsalongen ut på parterren bland rabatterna
möter oss ett stycke äkta fransk trädgårdsarkitektur med
tuktade alléträd och klippta granpyramider, går vi ut i det gröna
från andra sidan huset, från trädgårdssalen, kommer vi rätt ut i
den berömda engelska parken, anlagd i slutet av 1780-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>