Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Andrén: Övedskloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säkert är emellertid att Ramel hade hjälp av samtidens
förnämsta svenska arkitekter. Carl Hårleman tillkommer äran av
att ha skapat huvudbyggnaden och den av paviljonger och murar
inramade gårdsplanen. Jean Eric Rehn har ritat inredningarna,
åtminstone i bostadsvåningen. I gårdsarkivet finnas ännu
ritningar av båda arkitekterna. Hårleman dog 1753, samma år
som Ramel köpte gården, men hade redan förut uppgjort
ritningar till en planerad ombyggnad efter avslutat köp. Huset
har både i fasaderna och i planlösningen en viss fransk prägel,
som understrykes av de i rödaktig sandsten huggna
hörnkedjorna, en stenart som i Frankrike är vanligare än hos oss.
Framför huset utbreder sig en stor stensatt gårdsplan, inramad av två
par flyglar och murar, som i en halvbåge böjas in mot
gårdsporten. Utanför denna vidtar ett system av långa alléer, av vilka
en löper spikrakt mot den likaledes av Hårleman ritade
sockenkyrkan. Vägarna äro delvis anlagda på av gråsten uppförda
vägbankar. De erinra härigenom om Hans Ramels kanske
märkligaste byggnadsföretag, vägbygget vid Maltesholm. Här
byggdes från 1775 och ett halvsekel framåt en korsväg, som i
jämn stigning leder upp från slätten till det på Linderödsåsens
sluttning byggda herresätet. Vägbankens höjd över den
naturliga markytan är på sina ställen inemot sex meter, och
anläggningen är utan tvivel det största och kostsammaste privata
vägbygget i Sverige.
Söder om Övedsklosters huvudbyggnad, där marken ligger en
hel våning lägre, utbreder sig trädgården med i mittaxeln en
långsträckt gräsparterr, inramad av höga boskéer.
Trots att byggnadsritningarna lågo färdiga innan gården ens
var köpt, dröjde det till mitten av 1760-talet innan flyglarna
började byggas och först under sjuttiotalet uppfördes och
inreddes huvudbyggnaden. Hårleman var sedan länge död och hans
konstnärlige arvtagare, Jean Eric Rehn, ledde — åtminstone
delvis — inredningsarbetena. Galleriets helboaserade väggar,
målade i vitt med ornament och listverk i guld, äro ett klassiskt
exempel på den, främst av Rehn utbildade, gustavianska stilen.
Och med möblerna ännu stående på sina ursprungliga platser
är detta rum ett av de vackraste proven på 1700-talets
inredningskonst i vårt land.
Det finns i huvudbyggnaden flera rum med bevarade
gustavianska inredningar och vackra kakelugnar, utan att dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
