Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven T. Kjellberg: Kaparnas och ostindiefararnas Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna tid få vi räkna med den speciellt anglosaxiska inställning,
som alltjämt präglar Göteborg. Väldiga förmögenheter skapades
och namn sådana som Sahlgren och Chalmers ha för alltid blivit
inristade i hävderna.
De minnen i stadsbilden, som kunna erinra om 1700-talets
Göteborg äro fåtaliga. Den stora branden 1802 utplånade det mesta
av den gedigna bebyggelse, som bildade ramen kring det
borgerliga livet — överhuvud kan man säga, att 1800-talet i nästan alla
avseenden blev en nyskapelsens tid, som gick hårt fram över det
gamla. En och annan byggnad sparades, såsom Ostindiska
kompaniets hus och det därintill liggande Jacob Sahlgrens hus, bägge
restaurerade och delvis förändrade, eller Tyska kyrkan, som
då fått sitt utseende med den vackra tornhuven, ett verk av C. F.
Adelcrantz. Detta parti utmed hamnkanalen ger ett gott intryck
av 1700-talets förnämsta stadsbild ännu idag. Man får blott i
tanken föreställa sig de bågformade bryggorna, prydda av
skulpturer vid landfästena, och ett brokigt liv av båtar på vattnet.
Runt omkring staden fanns ännu länge en grönskande gördel
av lantgårdar, landerierna, som under 1700-talet vuxit upp på
de forna betesmarkernas och tobaksplantagernas arealer. Dessa
ha nu under senare tid fått vika för den växande staden.
Lorensberg och Liseberg, nu kända i stadens nöjesliv, erinra ännu svagt
om dessa idylliska tider.
De förmögna göteborgska köpmännen skaffade sig även gårdar
på längre avstånd från staden och byggde sig slottslika hus.
Ryktbarast av dessa var väl det av den rike John Hall uppförda
Gunnebo. Men det tillhör den nya tid, på vilken arkitekten C. W.
Carlberg satte sin prägel med sin nyklassicistiska arkitektur, den
tid, då de gamla vallarna brötos ned och den forna fästningen
blev en öppen stad. Då revos de tre stora portar, vilka tidigare
slutits omkring borgerskapet varje afton, och Stora och Lilla
bommen, som stängt tilloppet från älven till kanalerna. Därmed
skedde något, som socialt kan jämföras med jordskiftenas
sprängning av byalagen hos bönderna. Mycket av den gamla
samhörighet, som befrämjats av stadens slutenhet, bröts
samtidigt ned — och på så sätt gick även ett mera ogripbart uttryck
av 1700-talets Göteborg förlorat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
