Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Fäderneslandets beskrivning. Kring 1700-talets svenska geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
täckes giöra sig wäl underrättad, om Sweriges länder och
oskattbara förmåner, så lärer han finna, at then oskäliga lusten skal
tämeligen förminskas.» Tuneld anför inländska mäns sannsagor
och trovärdiga handlingar när det gäller vad som skett före
hans tid: »emedan jag ej af mig sielf kunnat veta hvad öde thessa
Länder haft, innan min lilla werld begyntes». Och eftersom rikets
vidsträckta belägenhet har vägrat honom att det med egna ögon
bese, har han måst i mycket lita till andra. Han är väl medveten
om att geografiska beskrivningar äro av den beskaffenhet att de
»intet kunna på en gång så tilräckligt utgifwas, at ju icke
therwid sedan tid efter annan blir något att tillägga och förbättra. Then
Ort och Stad om hwilken thet ena året kan berättas, wara i godt
wälstånd, får man ofta ett annat år tillfälle at beklaga, hafwa lidit
ödesmål anten av fiendtligt anfall, wådeld, eller annan olycka.»
Tunelds verk utgör ett led i de oförtröttade strävandena under
1700-talet att utforska, beskriva och göra för allmänheten bekant
allehanda kunskap om fosterlandet. Det är under 1700-talet som
den verkliga grunden lägges till vad vi i våra dar kallar »känn ditt
land». Det har blivit en fosterländsk gärning att samla och
beskriva och frihetens tidevarv släpper också forskningens resultat
fria på ett annat sätt än under tidigare sekler. Kartor i större skalor
hade man förr av militära skäl ej fått publicera — till och med
en översiktskarta sådan som den för sin tid märkliga
generalkartan av år 1688, som framställts av generaldirektören över
svenska lantmäteriet Carl Gripenhjelm, hade inte fått utgivas
utan stannat inom arkivets insegel och lås tills den blev stulen och
i kopia sändes till Frankrike i början av 1700-talet. Men först
1735 hade den meningen vuxit sig tillräckligt stark att nationen
och den studerande ungdomen ej längre borde sakna »den
upplysning om rikets skeppelse som nödvändigt hade bort ske genom
tryckta kartor» och först då fick lantmäterikontoret privilegium
att utgiva geografiska kartor. Man inser värdet av kartor för allt
folket. Gripenhjelms karta skildras som behaglig för ögonen,
ty »man såg här en redigare skillnad mellan provinserna, flera
orter, kyrkor, slott, stora gårdar och städer voro här införda,
strömmarna rättades någorlunda efter sitt lopp, insjöarna fingo
både tillökning och riktigare figur, skärgårdar och havsstränder
blevo omständigare och mer enliga med naturen och orterna
närmare lämpade till sin himmel». Tuneld kan tack vare
privilegiet också hänvisa Gunstige Läsare till en »General-Charta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
