Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Fäderneslandets beskrivning. Kring 1700-talets svenska geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om hur skiljaktig uppfattningen då var mot nu, om vad som var
det viktiga att anföra om den ena eller andra orten.
Gäller det åter att få fakta för en kvantitativ analys av den
ena eller andra företeelsen, lämna dessa arbeten icke det material
vi gärna ville ha. Icke ens för de allmänna översikterna.
Men även härutinnan för 1700-talet ett stort steg framåt. Det
gav oss den äldsta befolkningsstatistiken i världen med uppgifter
redan från 1720-talet och från 1749 av så moget slag, att man velat
betrakta Tabellverket, den officiella svenska
befolkningsstatistiken, som då började, som en av Sveriges största kulturinsatser.
Här skall nu på några få sidor lämnas ett antal
sammanträngda fakta om 1700-talets Sverige, dess utsträckning och
omfattning, dess indelning och folkmängdsförhållanden, en starkt
sammanträngd bild av samma slag som den årsskriftens läsare
1941 erhöllo om 1500-talets Sverige i uppsatsen »Gräns och bygd».
Innehållet kan också utläsas av de två kartor över gränser och
indelning samt över folk och bygd, som här belysa det svenska
1700-talet. Perioden 1720—1815 har blivit kallad det moderna
Sveriges grundläggning.
Först några ord om vad som då var vårt. Det framgår av
vidstående enkla karta.
För 1700-talssvensken var Sverige ett litet land jämfört med
stormaktsväldets Sverige, vilket upphört att existera genom
freden 1720. Men för oss är det ett rike betydligt större till
utsträckningen än nutids-Sverige.
Riket hade fått sin avrundning i söder — vad vi nu betrakta
som den självklara naturliga gränsen — genom 1600-talets stora
fredsslut. Skåne, Blekinge och Halland upphörde då att vara
danska provinser. Också den västra gränsen hade i nästan allt
fått våra dagars utsträckning, då norra Dalarna, Härjedalen och
Jämtland blevo svenska 1645 och Bohuslän 1658. Men det dröjde
långt in på 1700-talet innan huvuddelen av gränsen mot Norge blev
i detalj fastslagen; det var genom gränstraktatet av år 1751, som
undertecknades mellan Danmark och Sverige i Strömstad.
Därvid bilades tvisten om fjälltrakten kring Femundsjön, medan de
under kriget före freden i Brömsebro erövrade men i fredsslutet
ej särskilt omnämnda bygderna i Särna och Idre nu fingo sitt
slutliga erkännande som svenska marker. Genom 1751 års fördrag
fick Sverige också en mindre rättelse till sin fördel av gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
